CITAT (Monaxe @ 16-11-2009, 19:47)

Jag undrar så varför vi är så rädda för att tränga oss på och störa andra när någon har sorg.
Man vet oftast inte hur man ska hantera situationen. Vet inte hur man ska säga m.m. man kanske blir mycket ledsen själv för att man inte orkar ta sorg vem det än är som går bort. Då har man svårt att hantera det.
Personligen tycker jag det är jobbigt när någon kommer fram och beklagar sorgen eller liknande jag vill bara att det ska gå i samma lunk efter som före för livet går vidare. Detta låter nog hårt för många men tyvärr så är jag uppväxt så.
Många kanske tror att jag inte varit med om sorg men mitt första möte med döden var min lillasyster (hjärtfel) när jag var sju och hon ett år, mina morföräldrar (ålder) före jag fyllt 15 år, mina farföräldrar (ålder) före innan jag fyllt 30 år,en kusin när jag var 35 år (hjärntumör), mitt bonusbaren när han var 18 (sjukdom), min pappa (hjärtinfarkt)för 5 år sedan, en moster (sjukdom) för 2 år sedan så nog har jag upplevt döden av nära och kära men har fortfarande tankar som att livet måste gå vidare och vill inte ha någon som kommer och beklagar m.m.