Ärligt talat var det där med tack inget som jag blev uppfostrad till, blev knappt uppfostrad alls om jag ska vara ärlig... Men folk blev det av mig ändå.
Mitt tackande i tid och otid började när en person som gav mig en komplimang när jag var i 20 års åldern blev arg när jag sa nåt i stil med att "nää inte jag heller, det tycker jag inte" som svar på komplimangen. Personen bad mig helt enkelt att ta emot och säga tack bara, varken mer eller mindre och sluta se ner på mig själv, fast det sas med med många fler och mycket argare ord....
Det tog faktiskt skruv. Sen bara av det började jag också tacka i andra sammanhang också. Sen när jag jobbade på ICA sa chefen att vi absolut inte fick säga varsågod som svar på ett tack, utan vi skulle säga tack tillbaka för att vi skulle vara tacksamma för att kunden handlade hos oss... så sen dess tycker jag att det är oartigt när kassapersonal säger varsågod och inte tack

... förutom på restaurang.
Fast jag vet att jag glömt att jag frågat nåt här på odla och därför inte tackat sen...

Så TACK alla som gett mig råd här genom åren.
Redigerat av Anma: 23-11-2009, 22:20