Dagens, eller veckans dikt. Alternativ

[*Felix matte*]

Hur kan förtröstan leva?



Omkring oss störtar allt
och mer skall störta
tills ingen sten är kvar
för att stödja vår fot
Hur kan du ännu tro
som inget har att tro på?
Hur kan förtröstan leva
så utan all rot?

Är den själv rot?
Är den själv fröet,
och växer själva världsträdet
fram ur den?
Då är vårt öde lagt
hos tystlåtna hjärtan...
För deras helhets skull
kan kaos blomma
av undrens makt - som tiger
men vill bli trodd.
Allt kan slås sönder,
På nytt skall det läkas
så länge den är levande, vår innersta
grodd...

Karin Boye



Hoppas att där finns fler som älskar skrivna dikter eller kanske har egna att bjuda på...

[amaira]

Mmmm det är en härlig tråd!!! *tycker om - och nynnar till doft av jasmin ... "du lindar av olvon"... *


När jag blir gumma ... kommer ingen att förvånas i min bekantskapskrets. Därtill har jag varit alltför ung när jag var ung.

(lista ut det där den som kan)


Bidrar med lite midsommardikt av Harry Martinsson.


Nu går solen knappast ner
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan det har mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juninatt blir aldrig av
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.