Nån som har kläm på lagarna, Medecinsk inkapacitet Alternativ

[Bettson]

VIll ställa en fråga eftersom det alltid verkar finnas någon som vet.

En vuxen person som är singel utan barn och endast har sina föräldrar och sin bror som nära anhörig råkar ut för en olycka.

Vi kan säga en olycka som berör hjärnan. Personen i fråga är inte kapabel att ta vara på sig själv och kan inte kräva sin rätt till vård på ett sätt som friska personer kan.

Till råga på allt så missar vården en massa saker som så att säga gör att det finns risk för bestående med och rent av hot mot personens liv.

Har sjukvården rätt att äga denna person och vägra ge uppgifter till anhöriga med hänsyn till diverse lagar såsom personuppgiftslagen, patientdatalagen osv.

Om man vill göra en anmälan till patiennämnen för felbehandling tex så ska patienten göra detta själv och skriva under, när man inte kan röra på en arm en gång. Och ska patienten kunna göra en anmälan så behövs kopior av journalerna och dessa måste skriftligen begäras av patienten själv. Momemt 22 om man säger så.

God man säger säkert någon. Har provat detta också och då krävs ett läkarintyg och läkarna vägrar att skriva ut något sådant.

Ett verbalt medgivande från patienten om att anhöriga ska få rätt att ta del av journaler osv har också vägrats. Läkaren i fråga bedömde inte personen som tillräckligt tillräknelig för att sådan tillåtelse ska antecknas.

Och hur gör man med försäkringskassan när personen legat på sjukhus fem veckor varar fyra som helt medveltslös. De skriver och begär ju en förklaring till att man inte kan arbeta heltid och på vilka grunder mm. Detta ska undertecknas av patienten själv. HUr får man ut sjukpenning för att kunna betala personen räkningar.

Hur gör man? Någon som vet? Tydligen är lagen väldigt kittslig när det är myndiga barn som sitter i denna situation.

[Inga från Närke]

[Bettson]

Har nog fått så många ljus redan. Vet inte om ögonen orkar registrera flera. Har åkt trettio mil varje dag efter jobbet de senaste fjorton dagarna när han varit vaken för att peppa honom att vilja leva. först upp på morgonen och ta sig till jobbet, jobba som en galning hela dagen uan lunch för att sedan efter jobbet åka femton mil, sitta tre timmar hos grabben och sedan femton mil hem igen. Brukade stanna på Mc donalds halvvägs och käka lunch klockan elva på kvällen. Jag gjorde det så gärna, det var inte ens en gång besvärligt för på det sjukhuset fick han "säker" vård. jag kunde sova lugnt de fem timmar jag fick sova. Nu får man inte sova alls.

jag skulle utan tvekan erbjuda mitt eget liv i stället för hans om jag fick göra valet. Men det får jag inte. Om det inte vore för att grabben behöver hjälp så skulle jag nog bara lägga mig ner och självdö eller nåt.