Så kärleksfullt du skriver om dina katter, hypathia!

Visst är det så att de har olika personligheter och det ska man respektera. En sak som jag tycker är viktigt är att de har en trygg plats där man aldrig stör dem, typ en låda med tak. Mörkt och varmt där den kan krypa in långt in och känna sig osedd. Då slipper man leta bakom soffor och vet alltid var katten är.
Skulle det hända den något kan man lyfta av locket för att komma åt den istället för att krypa under soffor och dra fram den. Katten lär sig att den alltid får vara ifred där och kan komma fram och utforska i sin egen takt. Jag tror inte alls på det här med att springa efter dem och hålla fast dem och så. En av katterna jag räddade från avskjutning i fjor kom till ett hem där matte berättade att hon höll fast katten i knät och klappade och klappade tills den slappnade av. Dessutom blev den förföljd och tvättad av två jättestora hundar. Den blev tam och trevlig så det kanske är ett bra sätt, men för
mig känns det inte rätt att göra så. Jag har bara haft vildkatter (den tamaste var en unge som hittades i en sopcontainer och som nog var lite socialiserad som liten) som jag har tämjt, håller på för fullt med det senaste tillskottet. Jag gör så att de bara får mat nära mig. Vågar de inte så får de inget, man får vara konsekvent. Ha tålamod!! Börja med det avstånd som katten klarar av precis om den är hungrig. Sitt alldeles stilla och tyst på golvet. Svara inte i telefon, stäng helst av den. INGA plötsliga rörelser eller ljud i början som "belöning" för att den har vågat sig fram, det kan förstöra mycket, katten tror att det är en fälla. Sen kan man flytta maten lite närmare för varje dag. Katten ska alltså inte ha tillgång till mat utöver det den får nära en. Snart kan man hålla i skålen som den äter ur, sen ha skålen alldeles intill benet, sen uppe i knät. Det brukar inte ta många dagar förrän först framtassarna och sen hela katten är uppe i knät. Klappa inte, håll inte fast den, skräm den inte med plötsliga rörelser eller hostningar eller liknande!! När katten har lärt sig att förknippa en med mat och ofarligt kan man börja kräva lite mer. Prata, klappa, röra sig etc., först försiktigt, sen allt mer. Min röde katt, också en av de vildkatter som jag räddade, blev på det sättet snabbt lite
för tam nästan. Ta dig tid till det här! Slappna av, läs en bok (bläddra försiktigt!), ta med dig en kopp te, gå på toa
innan du börjar. Nu ska du
bara sitta stilla i en halvtimme kanske.
Tänk på att när katten är hungrig är den beredd att riskera mer så mot slutet av matningen är det extra viktigt att ta det lugnt, evt. flytta skålen lite längre ifrån sig eller så. Låt katten gå därifrån i lugn och ro när den är mätt innan du reser dig. Eftersom det inte är en vildkatt utan den har träffat människor från att den var liten borde det vara lättare. Den kanske har gjort dåliga erfarenheter, hatar att bli fasthållen osv.? Den andra katten kommer att hjälpa till, om de ser en tam katt gå fram och äta utan att tveka vågar de själva mer.
Förhoppningsvis är den vaccinerad nyligen så du slipper ta den till veterinär på ett tag om den inte blir sjuk. Ge maskmedel i maten, inte i munnen, undvik på alla sätt att hålla fast och tvinga den. Säkert kommer den redan att lita mycket mer på dig när du blir tvungen att vaccinera den nästa gång.