Har mycket klara minnen av denna dag/kväll. kl. 21.42 släcktes hela Floda. Jag hade förberett mig så att vi fixade med ficklampor. Jag sa till mina barn "sätt på er kläderna vi skall hämta mamma". Men mamma skall ju ta tåget hem, sa barnen och jag sa "det går inga tåg", vilket det inte gjorde. Nu i efterhand så var ju resan dum men jag hade inte facit med mig, om ni förstår vad jag menar. Jag ville inte lämna mina barn i huset själva ifall något hände. Resan från Floda-Partille på E 20 gick inte fort, bilen krängde vid varje vindpust. Hämtade frugan och resan hem var dramatisk. En stor vägskylt över E 20 hade knäckts på mitten och låg över vägen. Hade detta skett 10-15 minuter innan vår hemfärd och vi fått den över oss så har vi strukit med. När vi var hemma så sov jag inte många minuter, var ute och kollade träden som svajade. Vi har en björk nära huset som svajade otroligt. Min svåger ute på landet var utan el i över två veckor. Det jag har lärt mig är att ha i källaren är redskap för värme, ljus, koka mat, bunkra upp dricksvatten. Sverige visade upp hur sårbara vi är när elen är borta. Tur att vi inte hade kyla då hade många människor dött....
Redigerat av gladepetter: 09-01-2010, 12:23
|