Jag hör till dem som undviker läkare i det längsta. Hur många gånger har man inte fått svaret "Jag vet inte vad det är, blir det inte bättre så får du komma tillbaka" Tillbaka till vaddå kan man ju fråga sig. Som egen företagare så tvingar man sig att jobba även om man är dålig, och då tas man inte på allvar heller.
Jag sökte för ett problem som jag haft i några år. När några blodprov inte gav svaret så fick jag höra att det var kroppens reaktion på en traumatisk händelse som nyligen inträffat. Trots att jag talade om att jag haft mina problem i flera år före händelsen så var läkaren så nöjd med sin egen diagnos att han höll fast vid den. Några år senare blev jag mycket sämre och sängliggande pga av den sjukdom som jag visat mycket tydliga och typiska symptom på vid mitt läkarbesök. Fick bra bemötande på vårdcentralen men sedan började eländet med remisser till olika specialister. Överläkare inom vissa specialiteter har varit mycket bra, men vissa där jag borde fått hjälp har burit sig fruktansvärt illa åt mot mig.
Men jag är inte mer dum i huvudet än vad läkarna är, jag kan också studera. Även om inte jag läser lika brett som de gör så kan jag läsa på om de bitar som är aktuella för mig och jag har medicinskt kunniga människor att rådgöra med. Med åren så lär man sig rätt mycket på den vägen. Allt på internet är inte humbug, det finns väl inte en enda avhandling eller forskningsresultat som inte ligger ute på nätet. Det är alldeles vanlig traditionell medicin man kan läsa och lära på nätet, kompletterat med böcker. Det behöver inte alls handla om homeopat eller annan alternativ medicin, utan alldeles vanliga traditionella mediciner som man köper helt lagligt på nätet (från företag med goda referenser från människor jag känner) Det som förvånar när man läser dessa forskningsarbeten är att kunskaperna i statistik är så dåliga. Statistik som är grunden i all tradionell medicinforskning.
Jag hade kunnat fortsätta springa runt hos olika specialister år ut och år in och fortsätta bli sjukare om jag varit lydig. Men nu har jag faktiskt blivit friskare om än inte frisk, men jag är åtminstone på rätt väg. För mig handlar det om en blandning av traditionella och alternativa mediciner som hjälper mig. Förmodligen skulle jag bli fortare frisk om jag åt mer av tradiotionella mediciner men biverkningarna gör mig så dålig att jag helt enkelt inte klarar så mycket mediciner. Men även om det går sakta så går det åt rätt håll.
Jag förstår inte den blinda auktoritetstron på farbror doktorn. Det är ju bara människor de också och en del av dem är riktigt dåliga. Intresset att hänga med i ny forskning tycks saknas helt hos många. När man kommer till forskare på toppnivå på tex Sahlgrenska så är deras inriktning ofta så smal så man kan ifrågasätta om de ska ta emot patienter med annan åkomma än just den de specialiserat sig på. Hos den eliten så är det egna forskningsresultat och karriär som väger tyngst, de hamnar ju inte på en sådan position pga av sin stora människokärlek och önskan att bota och lindra.
Man kan ju fortsätta och gå till olika läkare om man inte är nöjd men varför ska man göra det om man inte är piskad till det?
Det är många människor som det är synd om som kommit till dåliga läkare som gett fel diagnos eller inte hjälper som de ska men finner sig i beskedet från farbror (tant) doktorn. Läkaren är ju en auktoritet som vi fått itutat oss att vi ska lyda. Alla patienter har ju inte förmågan att börja studera medicin själva
|