Om det är något jag verkligen vill ha (av olika skäl), kan jag tänka mig att lägga en hel del på det. Men samtidigt är jag ganska praktiskt lagd, och det spelar ofta in när jag köper saker. En ska jag vet att jag kommer använda, är praktisk, snygg och bra kvalité på - den kan jag lägga mycket pengar på, oavsett om det är en apparat, ett smycka, en klocka, kläder osv. Däremot skulle jag aldrig lägga jättemycket pengar på en klocka, eftersom jag vet att jag är oförsiktig med den och kommer repa den ganska omgående

.....
Ang kök så planerar vi just nu en köksrenovering, och då har maken och jag besämt att vi ska välja det vi verkligen VILL ha, oavsett vad det kostar (vi har iofs ingen extremt exklusiv smak, men ändå

), och inte görra som förra gången när vi snålade (valde träbänkskiva isf sten som vi egenligen vill ha, IKEAS kyl/frys fast vi egentligen inte gillade den osv). Vi vill ha ett praktiskt och snyggt kök, som fungerar bra att arbeta i och där vitvaror är både bra, snygga och praktiska!
Om mina inköp, vanor eller saker skulle sticka någon i ögonen så struntar jag faktiskt i det. Man får lägga pengar på vad man vill, däremot jag skulle aldrig någonsin "skryta" med vad något kostat, vad det är för märke etc. Har en "ingift" släkting som ofta tittar snett på våra vanor och saker, snörper på munnen och är avundsjuk på våra jobb och inkomster - det personen inte inser är att vi har ganska stora studielån (4,5 års studier blir mycket pengar), och det är tack vara dessa studielån vi har jobben vi har.... Vi har jobbat hårt för våra jobb och de löner vi har - skulle man då inte få köpa sådant man vill bara för att alla i omgivningen inte har samma förutsättningar?
Däremot känner jag personer som
måste ha det senaste eller speciellt märken oavsett om saken betyder något för dem eller ej, eller om de ens kommer använda det - och sedan är man mycket noga med att berätta för alla att denna stolen är minsann XXXX som kostar si eller så mycket. Och det tycker jag är ganska löjligt