Oljan tar slut, haven blir varma, isen smälter, isbjörnar och valar dör......Människans framfart på planeten förändras - man hittar nya tekniker för att föda sig själv, och sina avkommor. Vätekraften har man knappast börja utveckla, och ändå är väteatomen det mest kraftfulla som finns. Geografiskt sett har jorden alltid upplevt kraftiga växlingar - istider...extrema uppvärmningar....och om igen. Ändå överlever hon. Att människan har börjat påverka jordens tillstånd i allt högre takt, är kanske ett allt allvarligare scenario än man trott tidigare, men det är ju ingenting mot befolkningsexplosionen. Om tjugo år, så finns det 10 miljarder människor att försörja, om ytterligare 20 år är dom 20 miljarder. Då finns jag inte här, Odla är nedlagt, mina barnbarns barn kämparför att få tag i lite vatten att dricka....Jag bryr mig inte. Borde jag? Kunde jag göra något åt det? Jag tror att svaret är nej.... Tänk er, det behövs bara en liten meteorit för att släcka ut att liv på jorden i ett svep! Så små vi egentligen är!
Redigerat av Bengalow: 07-02-2010, 19:54
|