STV2 - Dokumentär om vargen, Vargens väg från fridlyst Alternativ

[herkules]

till fredlös.

En dokumentär om den historiska jakten på varg i Sverige i januari 2010. Vargen var för inte länge sedan fridlyst, nu jagades den av 10 000-tals jägare. Hur blev det så? Vi träffar förespråkare för vargjakten och motståndare till den. Även i SVT1 5/3, SVT2 6/3 och SVT24 6/3

Torsdag 4/3 SVT 2 kl:20.00

[Gossen Ruda]

Några tankar.

Livet på denna planeten är en kamp för att överleva, att äta, ätas eller försöka undvika att ätas. Människan är en del av detta samspel, för det mesta bland de som äter. För de flesta av oss är det ingen kamp längre men arvet lever vidare. En del djur och människor har valt att inte äta kött men vi andra får acceptera att djur dödas för att bli mat. Om det sen sker med djur som uppföds till detta eller med "vilda" djur kan kvitta. Personligen tycker jag att kulan som fäller ett rådjur eller en älg är att föredra framför att jagas och hetsas av rovdjur för att sen slitas i stycken tills döden inträffar.

Ända sen människan utvecklade vår briljanta hjärna har vi påverkat vår omgivning inklusive djuren. En del djur gör detsamma men vi är exceptionellt framgångsrika där. Vi påverkar hela denna planet, på gott och ont. Vår civilisation har exempelvis gjort det möjligt för oss här och nu att samtala via datorer, inget djur klarar detta. Människan har även lärt sig att utnyttja både växter och djur. Vi odlar framodlade växter som gjort det möjligt för oss att livnära oss. Att nu försöka stoppa det är totalt meningslöst.

Vi har även sen tusentals år påverkat djurvärlden på olika sätt, vi jagar och fiskar mm. "Vi leker gud", egentligen ett löjligt påstående eftersom det inte finns gudar, genom att på olika sätt styra genetiken och avla fram olika nya egenskaper. Inget av alla dessa husdjur vi håller är opåverkat av oss. Framavling av keldjur där vi försöker få fram olika egenskaper som tycker är bra är den yttersta dårskapen. Form på öron, svanshållning, färg mm. Vi tar även på möjligheten att på olika sätt styra över vilda djur genom avskjutning och andra åtgärder. Det finns inte så många ställen på denna planet som är opåverkat av oss och absolut inte i detta land. Att prata om "natur" är egentligen ganska löjligt, det som kan kallas natur definieras bara av att det är grönmarkerat på plankartor.

[Freyas]

Livet på denna planeten är en kamp för att överleva, att äta, ätas eller försöka undvika att ätas. Människan är en del av detta samspel, för det mesta bland de som äter. För de flesta av oss är det ingen kamp längre men arvet lever vidare.

Vi påverkar hela denna planet, på gott och ont. Vår civilisation har exempelvis gjort det möjligt för oss här och nu att samtala via datorer ...

"Vi leker gud", egentligen ett löjligt påstående eftersom det inte finns gudar,

natur definieras bara av att det är grönmarkerat på plankartor.

Reflektioner kring några tankar av Gossen Ruda och funderingar kring generationer av varghat:

Visst påverkar människan denna planet... JA - mest på ont, för utan människan skulle naturen sköta sig självt.
Och visst har tekniken gjört det möjligt för oss här och nu att samtala med datorer ... ibland gör tekniska och medicinska framgångar underverk - ibland är vi teknikens offer.

Men om nu människan hade varit så smart och så gudalik som hon tror sig vara så skulle hon ha utnyttjat sin intelligens hellre än att hon fallit offer för girigheten! Hade inte människan fallit offer för mammon och girigheten hade det inte funnits svält i världen! För så resursrik är vårt klot! Det är fördelningen som brister.

Men se! Människan är inte så smart som hon tror sig vara! Dels är människan det offer som Erich Fromm redan för länge sedan påstod att hon blivit: Människan är ett offer för den värld som hon själv har skapat. Medan hon tror att det är hon som styr tillvaron, är det i verkligheten den tillvaro hon själv har skapat som styr henne. Och om hon väljer att se denna tillvaro "som en kamp för att överleva, att äta, ätas eller försöka undvika att ätas" börjar hon roffa åt sig mer och mer för att försäkra sig om sin egen och sin avkommas överlevnad. Då har hon inte "råd" att dela med sig till andra. Och då plötsligt ter sig världen precis sådan som hon tycker att den är ... det vill säga, en plats där det gäller att roffa åt sig så mycket som möjligt för att överleva.
För att bemästra en sådan krass värld blir människan den gud hon själv har uppfunnit. Hon leker alltså Gud, eftersom hon aldrig på riktigt kan varken nå eller bli en påhittad sagofigur (alltså inget fel i utttycket "leker gud"). Och det är då människan börjar sätta sig över livet, inklusive bemästra de svagare. Människan leker på andras bekostnad. Hon leker med liv!

Hon utrotar det som hotar henne. Stackars vargen hotar människan därför att vargen i alla tider har tillskrivits människans ovannämnda mörka sida. Vargen står sedan lång tid tillbaka som symbol för glupskhet och slughet. Vargen är den som roffar åt sig. Genom att vargen symboliskt står för människans mörka sida blir vargens existens en ständigt nagel i ögat på den gudalika, nordbon - en skamfläck i henns självbild. Vargens existens blir en tråkig påminnelse om att människan inte är lika mäktig som en gud. Och vad gör människan då? Hon tar sin bössa och skjuter symbolen i hopp om att bli av med skamfläcken i sin självbild... men tyvärr ... ger det lindring bara för studen. Känslan av att vara allsmäktig varar inte länge....

Människan våldför sig på naturen (ex. vargjakten) då hon för övrigt upplever att tillvaron har makt över henne självt, men hon har glömt att hon själv är en del av denna natur!