Lägesrapport från skåne, zon 3.
Chinatown har nog gått hädan. Trier har frusit ner en del, alla de stora grenarna, men det är liv så den kommer sig. Ghislaine de Feligonde har frusit en del, knappt hälften kanske, men då den bara var knähög så är det inte så farligt. Nu kommer den fint. Kazaanlik, Veilchenblau och Long John Silver har fått en del grenar tillbakafrusna som mest någon meter, men de måste ändå klippas/gallras mer för att de är yviga och risiga, så på det hela taget har det egentligen ingen betydelse. Kazaanlik brukar alltid frysa lite på detta sätt, så det har knappast med denna tuffa vinter att göra. Veilchenblau däremot har bara upplevt några milda vintrar tidigare, och då inte frusit alls. Detta var LJS första vinter så...
Kan också tillägga att något särskilt vinterskydd av rosorna aldrig har, och aldrig kommer att utföras.
Min förundran är stor över att de fruktansvärda blötsnösjoken som brakade ner från taken inte ställde till med några nämnvärda skador. Vår Celeste låg som en plattfisk under meterhöga blötsnödrivor som dråsat ner från taket. Endast en knapp handfull grenar gick av, och nu står busken rätt upp igen.
Till skillnad mot vad flera andra uppåt landet har rapporterat så har New Dawn, Rapsodhy in Blue, Constance Spry och Alchemyst inte frusit ett enda dugg här.
Däremot så har var och varannan buske barkfläcksjuka, men det tycks de nästan alltid ha haft så... Nu vet jag att när grenar som kommer fint med grönska helt plötsligt vissnar och dör, ja då är det barkfläcksjukan. Bara att ta bort de döda grenarna när det händer. Inte mer med det. Totalt sett är det inte mycket. Varje sommar hittills har jag ändå njutit av rosornas överdådiga blomning.
/S