Det där med skrikiga barn märkte vi när när vår yngste gick på dagis. Det var så många barn där så man MÅSTE skrika för att göra sig hörd! När han sen kom hem så tog det en stund innan röstläget lugnade sig. Knepigt.
Annars tror jag nog att det kanske är en åldersfråga, det där med (o)ljud). För inte många år sen alls (jösses vad tiden går!) så tyckte jag det var toppen att vrida upp ljudet enormt mycket och ha på rockmusik när jag dammsög. Helst med altandörren öppen, utan någon som helst tanke på grannarna. Idag gör mina yngre grannar likadant och då tycker jag det låter förfärligt. Mest beroende på att dom spelar annan musik än den jag gillar...
Och idag hämnades jag genom att dra upp ljudet rejält och öppna dörren på vid gavel och spela Eric Clapton och Stevie Winwood! (Vi skall nämligen gå på deras konsert på måndag kväll i Malmö och vi vill "plugga" låtarna!) Sen stod jag ute i trädgården och gungade av och an i takt med musiken. Inte en granne reagerade! Snopet! Fast dom tycker vi är lite udda från början...
Live and let live är en bra filosofi. Om än i otakt med Miljöbalken.
Nu får ni passa er, så ni inte stör edra grannar!
28-05-2010, 05:09
