CITAT (Gossen Ruda @ 08-06-2010, 15:05)

Förut i forntiden, för några decennier sen, missade jag sällan något program. Då hade programpratarna som ledstjärna att bjuda på en musikalisk kompott de flesta skulle kunna gilla. Numera tycks det mest vara att framhålla den egna personen och musiksmaken och ju knäppare program desto bättre. Det sista programmet jag orkade igenom tiil hälften var nån knäppgök som bara spelade tibetansk tempelmusik. Många år sen nu men minnet lever kvar.
Du lyssnade inte på Tomas Di Leva? Han hade tyst i en minut. Teknikern rev sig flintskallig samtidigt som han hoppade jämfota.