|
Så här står det på wikipedia, på härlig gammalsvenska:
Linnés lärjunge doktor Johan Otto Hagström skrev så här 1749 från sin resa i Jämtland:
” När någon råkar komma under det trä, deruti gjöken sitter och gal, så kan gjöken spå, huru länge man skal gå ogift. Men hvarje galande utmärker giöken ett år, då han frågas, efter vissa rim, ungefärligen sålunda:
Giök, Giök,
Sitt på qvist,
Säg mig vist,
Hur' många år,
Jag ogift går.
Skulle nu gjöken gala allenast en gång, efter denna fråga, får den frågnde god tröst, at inom årets slut blifva gift. Men gal han öfver 10 resor, då sägs han sitta på galen qvist, i hvilken händelse hans spådom intet aktas.
Första gången man om våren hörer giöken gala gifves noga akt, om han siter i nårr eller vester, ifrån det rum man hörer honom gala. Ty höres den i nårr, får man sorg det året; men om han gal i väster, blir man alt ör lyckelig, äfvenså i öster, då ingen tröst skal fela enom det året. Råkar någon få höra giöken första gången i söder, den bekommer godt och mycket smör af sin boskap om sommaren. Gemene man säger
Östergiök är tröste-giök.
Väster-giök är bäste giök.
Nårr-giök är Sårg-giök.
Sör-giök (d. ä. Söeder-giök) är smörgiök.
|
Idag hörde vi göken
11-06-2010, 22:29
netha 
