För ca 10 dagar sedan lämnade "våra" starungar sina holkar, det brukar ske ganska samtidigt. Men..en stare fortsatte att frenetiskt picka här på gräsmattan varje dag, man nästan såg hur bråttom det var.
Såg att den flög till en av holkarna och jag insåg att den nog blivit ensamstående under den viktiga matningsperioden. Olycka, sjukdom eller rovfågel som drabbat den andra föräldern? Men fåglar överger inte sin avkomma...först på morgonen och sist på kvällen fortsatte den enträget att mata.
I går så hände det, fyra starungar på gräsmattan och i träden och skrek och gapade efter mat och den vuxna staren tog väl hand om de små.
Katterna fick utegångsförbud så stararna fick vara ifred. Jag visste att det dröjer bara något dygn innan de är borta, idag har de flyttat.
Ibland slutar naturens tragedier lyckligt, jag tyckte så synd om den - samtidigt full av beundran.
Oj, det var snällt Rihane detdär med djur ligger mig varmt om hjärtat - barn och djur är de mest värnlösa på jorden - utelämnade till vuxnas väl och ve. Men någon större insats gör jag knappast här ute i skogen - försöker låta bli att skadda iaf.
En som verkligen gör en insats på Nya Zeeland är Orkidetjuven!!!...
Ett lyckligt slut..
10-06-2010, 10:14
detdär med djur ligger mig varmt om hjärtat - barn och djur är de mest värnlösa på jorden - utelämnade till vuxnas väl och ve. Men någon större insats gör jag knappast här ute i skogen - försöker låta bli att skadda iaf.
awwwwwww
