Några latinska/vetenskapliga namn,, och dess betydelse. Alternativ

[amaira]

Växters vetenskapliga namn består av två ord.
Det första är släktnamnet som är gemensamt för en släktgrupp.

Ex: Blåklocka tillhör släktet Campanula.

Blåklocka, toppklocka, ängsklocka, murklocka, karpaterklocka, m.fl. heter alltså alla Campanula, men med ett andra ord som skiljer dem åt.

Det andra ordet är artnamnet, och är det som pekar ut den speciella växten.

Men båda orden behövs samtidigt, eftersom det andra ordet pekar på en egenskap som just den växten har, inom sin grupp.

Ex: Campanula (blåklocks-släktet) latifolia(bredbladig) = hässleklocka.

Men det finns fler sorter/arter som har bredbladighet lite extra utmärkande även inom andra släkten.

Det finns t.ex:

Typha latifolia (bredbladig kaveldun)
Dactylorhiza latifolia (Adam och Eva, orkide)
m.fl.

Exempelvis kaveldun, har ju även en mindre sort, som vi ibland har i trädgårdsdammar.
Den heter smalkaveldun, Typha angustifolia.

Artnamnet angustifolia betyder smalbladig och kommer av latinets angustus (smal) och folium (blad).


Några vanliga vetenskapliga namn som används om särskilda växtgrupper är t.ex:

Rosa - rosor.

Papaver - vallmo.

Primula - gullviva.

Viola - viol.

Euphorbia - törelfamiljen. (Kan vara bra att veta, för de har stammar med mjölksaft som är giftig, och brukar vara irriterande på huden. Hit hör t.ex. vackra trädgårdsväxter som gulltörel, Euphorbia polychroma , men också krukväxter som den vanliga julstjärnan, Euphorbia pulcherrima (vet ej betydelsen)
”Poly” betyder ”mycket, många” och ”chroma” betyder färg. Gulltöreln är vackert gul, men framför allt har den en färg som brinner på hösten.

Trifolium - klöver. (Tri = tre, folium = blad)

Mentha - mynta. T.ex åkermynta, Mentha arvensis. (arvensis = växer på åkermark).

Dianthus - nejlikor.




Genom att titta på artnamnen (tilläggsnamnen) kan man få information om växten.

Arvensis betyder som sagt att den växer på åkermark. T.ex:
fårtunga, åkervinda, åkertistel, penningört och harklöver har arvensis/ arvense som artnamn.

Aquatica - växer vid vatten (av latinets aqua - vatten). T.ex: Vattenmynta, Mentha aquatica .

Palustris - växer i/ vid kärr (av latinets palus - kärr).

Vulgaris betyder vanlig/ allmän. T.ex:
akleja, blåeld, brudbröd, daggkåpa, gråbo, gulsporre.



Officinalis (officinale) betyder att växten har använts som läkemedelsväxt. T.ex:
citronmeliss, gurkört, isop, jordrök, lungört, oxtunga, salvia, valeriana och äkta vallört.


Nigra betyder svart.

Rubra - röd.

Alba - vit.

Chroma - färg.

Poly - mycket, många.

Media - media kommer av latinets medius som betyder 'i mitten' eller 'mitt emellan'. (Tar jag med för att "media" ju är på tapeten , med anledning av flodvågskatastrofen)

Folia - blad.


Många gånger beskriver det vetenskapliga namnet hur bladen är: tjocka, smala, breda, delade, stora, färgade, flikade, osv.
T.ex. trifolium = tre-blad.




För att göra det hela krångligare, så finns ett familjenamn före släktnamnet, och ibland ett tilläggsord efter artnamnet, när man lyckats få fram en speciell egenskap hos en viss art, t.ex. en vitblommig blåklocka, rött/ brokigt bladverk hos en speciell växt, eller fyllda blommor hos en vanligtvis enkelblommande sort (art).

Ex: Stor blåklocka - Campanula persicifolia.
(Persicifolia - av latinets persicum (persika) och folium (blad), syftar till att bladen liknar persikoblad.)

Vit storblommig blåklocka, har tillägget " alba" (vit) efter Campanula persicifolia:
Campanula persicum `alba´.





Flera växter använder vi ju de vetenskapliga namnen på även till vardags, t.ex. narcisser och scilla.



/amaira.

[Peztis]

Visst har Gossen Ruda så rätt så...

I botten i de europeiska språken har vi indoeuropeiska som sedan grenar sig bl a i de romanska (franska, italienska, portugisiska, spanska, rätoromanska, rumänska), germanska (bl a tyska, svenska, engelska) och slaviska (bl a ryska, serbokroatiska, polska, bulgariska).

Finskugriska (bl a finska och ungerska) tillhör inte de indoeuropeiska språken.

Jag har läst latin och grekiska och det hjälper mig mycket när man läser blomnamnen!

Språk är helt underbart! Precis som blommor!

[Mentha-Arvensis]

Visst har Gossen Ruda så rätt så...

I botten i de europeiska språken har vi indoeuropeiska som sedan grenar sig bl a i de romanska (franska, italienska, portugisiska, spanska, rätoromanska, rumänska), germanska (bl a tyska, svenska, engelska) och slaviska (bl a ryska, serbokroatiska, polska, bulgariska).

Finskugriska (bl a finska och ungerska) tillhör inte de indoeuropeiska språken.

Jag har läst latin och grekiska och det hjälper mig mycket när man läser blomnamnen!

Språk är helt underbart! Precis som blommor!

jo det är klart,
men även keltiska är ju i grova drag latin.

Eftersom jag precis påbörjat mina latinstudier,
ger jag dig i uppdrag att välja ett valfritt stycke engelska där du tar bort alla latinska ord.

Sisst jag såg det göras i en alldaglig mening på runt tjugo ord blev det fyra kvar.

Nomina si nescis,
perit et cognito rerum.