Glädjande upptäckt: Vildapel på tomten, - hur beskära för max blom + ev senare ympning? Alternativ

[EKLO]

Under dagens slyröjning på tomten i södra Bohuslän hittade vi en ovanligt glädjande slyväxt: En vildapel på en dryg meter. Vildapeln är riktigt vild, dvs det här är inte fråga om en frösådd från något trädgårdsäpple, utan ett helvilt äpple (sådana det finns många av här i krokarna, men inget tidigare på min tomt).

Vildäpplen blommar ju ljuvligt i maj, så mycket blom vill jag ju ha, men kanske också ha möjlighet att ympa in smakliga äpplen när det vuxit till sig lite till.

Frågan är nu: Hur beskär jag bäst för att få max blomning + bästa möjligheter att i framtiden ympa på (sannolikt mest aktuellt med mitt favoritäpple - det i pomologiska kretsar inte alltid så högattraktiva "moderna" äpplet Aroma).

Den frösådda vildäppelplantan är nu en dryg meter och består av 4-5 "spön", som en buske alltså, men ett par av spöna har förgrening nästan ända nerifrån basen. Ska jag klippa bort allt utom ett "basspö", och hur ska jag i så fall klippa detta spö för att få en bra förgrening och grundstamsmöjlighet?

Mycket tacksam för erfareneheter och råd

Redigerat av EKLO: 07-07-2010, 19:52

[Cilla]

Man kan vara nästan säker på att det inte är en vildapel, Malus Sylvestris, och ganska säker på att det är en blandning av olika ätäppelsorter, men oavsett det så blommar dessa ofta överdådigt. Och ganska ofta blir frukten inte särskilt god, inte att äta direkt i alla fall. Men ditt träd kan vara ett undantag!

Om du vill ha ett enstammigt träd och det är det viktigaste så skär du naturligtvis bort allt utom den som ser ut att kunna växa rakast. Samma om du tänker dig att använda dig enbart av roten, dvs använda den individ du har nu som grundstam till ett enstammigt träd.

Men snabbare att få fram många olika frukter och blomning blir det ju att behålla flerstammigheten. Då har du ju mer att ympa på. Och då kan du antingen ympa in flera sorter lågt i de stammar du har nu, eller vänta till dess att trädet vuxit lite mer och ympa in senare.

Om du inte är van att ympa så är det bättre att ha flera ställen att ympa på. Misslyckas en eller två så har du iallafall någon kvar. Och ympa in senare på det som växer upp kan du ju också göra i den sort som du ympat in, dvs dess grenverk.

Skkulle du lyckas med alla ympar och fortfarande vill ha ett enstammigt träd, så har du fortfarande möjligheten att skära bort de du inte vill ha. Men flerstammiga äppelträd håller också bra i många år, om än kanske inte flera hundra år som enstammiga kan göra.

Själv har jag fått några få frösådder i min äng, och dessa har jag behållit som flerstammiga, ympat in olika sorter lågt och sedan väntat. Några ympar har klarat sig, men jag väntade lite länge och glömde bort det hela i det höga gräset som växer upp. Trots detta har någon ymp klarat sig och nu börjar det pinna på som ett ungt äppelträd gör.

För att öka tillväxten - ta bort marksvålen (gräs mm och dess rötter) runt skottet så stort som grenarna sträcker sig och lägg på trädgårdskompost. I vår kan du lägga på kogödsel där. Håll vattnat för att öka tillväxten ytterligare.

Man kan ympa i mycket tunna underlag, t ex 5 mm diameter grenar, och man kan ympa i grövre grenar. Själv lyckas jag bäst med ympning i tunnare underlag. Finns en bra sida på nätet om ympningssnitt, googla på ympning av fruktträd. Ympning gör man på våren innan knopparna svällt, ockulering gör man på sommaren.

Redigerat av Cilla: 09-07-2010, 21:56