Med en så liten buske som detta går det att begränsa slemmiga rosenbladsstekeln för hand. Det torde vara mer jobb att bespruta eftersom larven kan sitta både på undersidan och översidan av bladen.
Stekeln ser ut som en liten smal, svart fluga, och den är verksam i maj just när bladen slår ut. Efter den kommer larverna som ser ut som silverfiskar i olika storlekar fast gröna och långsamma. Sitter i princip still, man klämmer på bladet.
Jag har försökt störa stekelns äggläggning med vattenspridare som fått stå på några dagar, men äggläggningen är nog lite för lång för att störas med vatten. Bättre är att vara snabb när de från början mycket små larverna uppstår på bladen. De kläms ihjäl bara av att man drar fingrarna över bladen.
Jag har haft den i ett antal år i mycket stora rosbuskage och det är nog den besvärligaste angripare jag haft i trädgården eftersom de fick stor spridning. Ambitionen har varit att spruta oljeemulsion (skakad och utspädd majsolja) när steklarna lagt sina ägg, men buskagen är stora och på våren har det funnits annat roligare att göra. Några gånger har jag övervägt att använda bekämpningsmedel som Fredriksdal rekommenderat, men avstått. (Jag använder annars bara kemikalier i trädgården som går att förstå sig på.)
Och de naturliga fienderna kommer naturligtvis. I år kom de till mig, vilka de nu kan vara! För nu är trädgården närapå fri från stekelangrepp.
Mitt råd alltså: Kläm blad eller vänta några år på naturlig fiende!
--------------------
|