Chytridiomycosis bland groddur är mycket oroväckande.

Sannolikt har människan ett finger, eller snarare en hel arm, med i spelet här också. Man tror att svampen naturligt förekommer hos klogrodor från Afrika. Klogrodor har med människans spridits över en stor del av världen genom att man har använt dem för graviditetstest (och kanske även djurförsök?) och de förekommer även i akvariehobbyn, och med dem har även svampen som orsakar Chytridiomycosis spridits. Klogrodorna drabbas inte själv av sjukdomen men är bärare av svampen och kan på så sätt sprida den (på samma sätt som signalkräftor sprider kräftpest). I naturen kan svampen lätt spridas med vatten och saker som varit i kontakt med vatten där smitta finns. Här finns en intressant artikel:
http://www.artdata.slu.se/FaunaochFlora/pd...odsjukdomar.pdfSvampen finns även i Europa och det är nog tyvärr bara en tidsfråga innan den dyker upp även här i Sverige (om den inte redan är här...).
Svampen tål tydligen inte alltför höga temperaturer. Därför drabbas i huvudsak grodor i bergsområden i tropikerna (i låglandet är det för varmt). Enligt en teori kan växthuseffekten göra sjukdomen mer aggressiv hos grodor i tropiska höglandsområden genom att det blir mer moln där vilket gör att det blir mindre sol som kan värma upp grodorna till temperaturer som är ogynnsamma för svampen. Fast personligen tycker jag det låter lite långsökt. Brukar verkligen grodor sola sig? Har för mig att de är känsliga för stark UV-strålning och dessutom torkar huden ut lätt.