Jag hade blandat ihop det lite, det är tvärt om. I Sverige får barnet reda på donatorns identitet medan de inte får det i Danmark.
CITAT
1. En skillnad mellan att inseminera på klinik i Sverige och på klinik utomlands, är att enligt svenska regler så har det barn som kommit till via insemination i Sverige rätt att få reda på vem donatorn är när barnet är 18 år. På en del kliniker utomlans så är det tvärtom så att barnet aldrig kan få reda på vem som är donator.
2. En annan skillnad är att par har rätt till gratis hjälp på klinik i Sverige, på kliniker utomlands måste man betala själv.
3. Ytterligare en skillnad är att i Sverige har idag inte ensamstående kvinnor möjlighet att få tillgång till insemination på klinik. Även med en lagändring (så att kvinnliga par får tillgång till insemination i Sverige) så gäller fortfarande regeln om att man måste vara ett par. Kliniker utomlands kan ha olika regler – även ensamstående kvinnor (hetero, homo- eller bi) kan i flera fall inseminera där.
Källa:
http://www.rfsl.se/?p=1535Här finns ju ett problem. Ensamstående kvinnor får inte insemination i Sverige utan väljer då att åka utomlands. Insemineras de utomlands får barnen inte reda på vem som är fader. Då vore det ju bättre att få insemineras i Sverige även som ensamstående för då får ju barnet rätten till en far.