Krav, EU-ekologiskt eller Närproducerat?, vad väljer ni och varför??? Alternativ

[Källtorpet L&T]

-Hur tänker ni när ni handlar mat?

-Är den KRAV-märkta maten så mycket bättre eller är det ett sätt att stilla sitt samvete?

-Är KRAV bara ett lyckat marknadsföringsknep?

Jag själv väljer bort KRAV-märkt helt och hållet, finns inget annat att välja på så är jag hellre utan.
Däremot så är jag väldig noga med att köpa t ex svenskt kött, svenska grönsaker i så stor utsträckning som möjligt.

Varför?

Jo, det är enkelt, jag anser att maten ska produceras så nära konsumenten som möjligt och betalas av konsumenten och inte av politiska beslut.
För vad jag vet så finns det inget som talar för att den KRAV-märkta maten är så miljövänlig som KRAV vill påstå, att djuren har det så mycket bättre än konventionellt uppfödda.

[Jan Lindgren]

Hej Christa!
Mitt uttalande är knappast märkligt. En odlingsmetod som ger låga skördar ger antingen hungersnöd eller tvingar oss att hugga ner fler skogar. Kolla gärna SCB för att se hur mycket de "ekologiska" odlarna producerar.

Jag pratade en del med olika forskare från SLU på Borgebydagarna. En sak jag lärde mig av forskarna från Centrum för uthålligt lantbruk ( CUL ) var att "ekologiska " jordbruk har dåligt utnyttjande av tillfört kväve dvs det går åt mer kväve för att producera varor som innehåller ett kg kväve. Kväveläckaget per producerad matenhet blir större i det "ekologiska" jordbruket. Forskaren från CUL sa till mig att det var inte alltid bra med "ekologisk" odling.
En forskare var glad att de fått 8 miljoner kronor till växtförädling. Växtförädling är en förutsättning för att få fram grödor som behöver mindre växtskyddsmedel och som getr ökad skörd så att vi kan mätta jordens ökande befolkning. Samtidigt så får den "ekologiska" odlingen 600 miljoner kronor extra i subventioner.

Alla som har lite utbildning i hantering av växtskyddsmedel vet att en biologiskt aktiv mark bryter ner dessa. Troligen gäller samma sak medicinrester i avloppsslammet. Det är vansinne att släppa ut dessa rester i vattendragen. I vår kommun har vi så låga rester av skadliga metaller att slammet används till att förbättra åkerjorden. Dessutom återvinner vi 98-99% av fosforet i avloppsvattnet. Det är enorma problem med utsläpp av fosfor i Östersjön. Vi måste använda avloppsslammet för att skydda vår miljö.

Jag vidhåller alltså att "ekologisk" odling är omoraliskt och olämpligt ur miljösynpunkt.

MVH
Jan Lindgren

[Christa]

Hej Christa!
Mitt uttalande är knappast märkligt. En odlingsmetod som ger låga skördar ger antingen hungersnöd eller tvingar oss att hugga ner fler skogar. Kolla gärna SCB för att se hur mycket de "ekologiska" odlarna producerar.

Jag pratade en del med olika forskare från SLU på Borgebydagarna. En sak jag lärde mig av forskarna från Centrum för uthålligt lantbruk ( CUL ) var att "ekologiska " jordbruk har dåligt utnyttjande av tillfört kväve dvs det går åt mer kväve för att producera varor som innehåller ett kg kväve. Kväveläckaget per producerad matenhet blir större i det "ekologiska" jordbruket. Forskaren från CUL sa till mig att det var inte alltid bra med "ekologisk" odling.
En forskare var glad att de fått 8 miljoner kronor till växtförädling. Växtförädling är en förutsättning för att få fram grödor som behöver mindre växtskyddsmedel och som getr ökad skörd så att vi kan mätta jordens ökande befolkning. Samtidigt så får den "ekologiska" odlingen 600 miljoner kronor extra i subventioner.

Alla som har lite utbildning i hantering av växtskyddsmedel vet att en biologiskt aktiv mark bryter ner dessa. Troligen gäller samma sak medicinrester i avloppsslammet. Det är vansinne att släppa ut dessa rester i vattendragen. I vår kommun har vi så låga rester av skadliga metaller att slammet används till att förbättra åkerjorden. Dessutom återvinner vi 98-99% av fosforet i avloppsvattnet. Det är enorma problem med utsläpp av fosfor i Östersjön. Vi måste använda avloppsslammet för att skydda vår miljö.

Jag vidhåller alltså att "ekologisk" odling är omoraliskt och olämpligt ur miljösynpunkt.

MVH
Jan Lindgren

När det gäller kvävet så skulle det vara intressant att veta vilken gröda det gäller. Det skulle också vara intressant att veta vilken ekologisk odlingsmetod som använts.

När det gäller gödsling så kan man använda konstgödsel, naturgödsel eller gröngödsel. När man använder naturgödsel så finns det dels olika djurslag och dels olika sätt att sprida gödseln. Förr spred man gödseln i ganska fast form. I stora moderna jordbruk är oftast gödseln i form av svämgödsel och sprids som en vätska.

Sedan beror det också på vilken tid på året man sprider gödseln och vilken jordmån man har. Det är alltså en massa parametrar som spelar in och påverkar resultatet.

Det är också stor skillnad på att odla spannmål och grönsaker.

Många förordar storskaligt jordbruk med konstgödsel och bekämpningsmedel i Afrika. Mycket pekar dock på att plöjningsfritt jordbruk ger större skördar och är mer uthållit.

FOBO förordar täckodling. Det ger mindre läckage till både vatten och luft. Det ger en levande jord med mycket humus och ett rikt mikroliv.

För egen del är jag övertygad om att en ökad odling och konsumtion av grönsaker skulle vara bra både för hälsa och miljö. Om man täckodlar dessa grödor får man fina skördar med låg miljöbelastning. Vi äter mycket spannmål och lite rotfrukter och det innebär negativa konsekvenser både för hälsa och miljö.

[Jan Lindgren]

När det gäller kvävet så skulle det vara intressant att veta vilken gröda det gäller. Det skulle också vara intressant att veta vilken ekologisk odlingsmetod som använts.

När det gäller gödsling så kan man använda konstgödsel, naturgödsel eller gröngödsel. När man använder naturgödsel så finns det dels olika djurslag och dels olika sätt att sprida gödseln. Förr spred man gödseln i ganska fast form. I stora moderna jordbruk är oftast gödseln i form av svämgödsel och sprids som en vätska.

Sedan beror det också på vilken tid på året man sprider gödseln och vilken jordmån man har. Det är alltså en massa parametrar som spelar in och påverkar resultatet.

Det är också stor skillnad på att odla spannmål och grönsaker.

Många förordar storskaligt jordbruk med konstgödsel och bekämpningsmedel i Afrika. Mycket pekar dock på att plöjningsfritt jordbruk ger större skördar och är mer uthållit.

FOBO förordar täckodling. Det ger mindre läckage till både vatten och luft. Det ger en levande jord med mycket humus och ett rikt mikroliv.

För egen del är jag övertygad om att en ökad odling och konsumtion av grönsaker skulle vara bra både för hälsa och miljö. Om man täckodlar dessa grödor får man fina skördar med låg miljöbelastning. Vi äter mycket spannmål och lite rotfrukter och det innebär negativa konsekvenser både för hälsa och miljö.

Hej!
Christa, du har rätt i väldigt mycket. När det gäller kväveläckage har jag bara CULs studier och det gäller hela svenska jordbruket.

Plöjningsfri odling är ett bra sätt att bevara jorden och minska läckage och erosion. Det kräver dock användande av herbicider. Plöjningsfri odling är en variant av täckodling. Det finns en liten grupp bönder i Tyskland och Sverige som jobbar mycket aktivt för att skydda sina jordar och på så sätt öka de biologiska aktiviteten. Jag har pratat några timmar med en svensk företrädare och deras tankar är i mitt tycke lysande. Han går omkring med en metallstav och kontrollerar att det inte finns någon plogsula. Nu har hans son tagit över jordbruket och köpt in en bandtraktor för att inte trycka sönder jorden. Naturligtvis är hela gruppen konventionella odlare.

Naturgödsel innehåller inte särskilt mycket näring men är mycket viktigt när det gäller att få en bra jordstruktur. Alla konventionella jordbrukare som har tillgång till naturgödsel använder den. Allt annat vore slöseri med naturresurser.

Den bästa odlingsstrategin i Sverige är IP-odlingen. De flesta odlare är med och många använder samma kontrollföretag som Krav.
Kort uttryckt så innebär det att man bara gödslar om det behövs och använder växtskyddsmedel när man är tvungen. På äppelodlarkursen betonades exempelvis kravet på att använda en insektshåv för att bedöma om besprutning behövdes. Man gör en beräkning av nyttoinsekter och skadeinsekter.
MVH
Jan Lindgren

[Piccante]

Hej!
Christa, du har rätt i väldigt mycket. När det gäller kväveläckage har jag bara CULs studier och det gäller hela svenska jordbruket.



Den bästa odlingsstrategin i Sverige är IP-odlingen. De flesta odlare är med och många använder samma kontrollföretag som Krav.
Kort uttryckt så innebär det att man bara gödslar om det behövs och använder växtskyddsmedel när man är tvungen. På äppelodlarkursen betonades exempelvis kravet på att använda en insektshåv för att bedöma om besprutning behövdes. Man gör en beräkning av nyttoinsekter och skadeinsekter.
MVH
Jan Lindgren

låter sunt att först kontrollera om och i så fall hur mycket bekämpning som behövs. Varför jobbar inte alla efter den principen? Man borde arbeta mer med markkartering med, så man vet exakt hur näringsinnehållet varierar så gödslingen kan styras efter behovet. Istället för att ge arealstöd för att intensivodla så borde gårdsstödet gå till markprov och ny teknik.

[Källtorpet L&T]

låter sunt att först kontrollera om och i så fall hur mycket bekämpning som behövs. Varför jobbar inte alla efter den principen? Man borde arbeta mer med markkartering med, så man vet exakt hur näringsinnehållet varierar så gödslingen kan styras efter behovet. Istället för att ge arealstöd för att intensivodla så borde gårdsstödet gå till markprov och ny teknik.

vadå, arealstöd för att intensivodla, hur menar du där..?
som jag tolkar dagens regelverk så är det väl riktat åt precis motsatt håll, man får ju gårdsstöd oavsett vad man gör med marken, miljöstöd för kantzoner m m..

däremot så tror jag att man kan komma bra mycket längre i miljöförbättrandet via "Greppa Näringen", hoppas bara att det är lite mer långsiktigt än förra gången, REKO var ju på väg att bli bra innan man la ner det..