Jag är inte drabbad själv men lever med tre drabbade.
Maken hade det värst, där var det mörkt o svalt rum som gällde och så fick han ligga blixtstilla.
Ett tag kändes det som att det inte var någon idé att planera saker, för då blev det alltid ett anfall. Första dagen på semestern var mer regel än undantag likaså lördagar. Verkar som det kom så fort han slappnade av.
Så gick han i pension och så var migränen som bortblåst, vi fattar ingenting

Döttrarna har ärvt det, men där kommer det också mer sällan med stigande ålder. Skönt för dom *peppar peppar*