Proffs är väl att ta i, att jag har lyckats så bra beror nog till stor del på att jag hade ett så bra utgångsläge: en inte alltför välskött gräsmatta där prästkragar, blåklockor, johannesört och en del annat trevligt redan hade börjat ta sig in. Jag lät det växa och grävde upp ytor på någon kvadratmeter där jag lade på såjord och sådde in olika ängsfröblandningar. Du bör undvika de stora fröfirmornas ängsfrö, som ofta är importerat från utlandet, och hellre beställa från Pratensis eller Naturskyddsföreningen. Eller samla in frö själv i omgivningarna. Såytorna har jag fått lägga hönsnät över i början, eftersom hyresvärdens hund och katt annars gärna springer och gräver i dem. Däremot har jag inte haft några problem med vilda djur, trots att skogen ligger alldeles inpå. Är det torrt får man vattna såytorna i början, annars låter man helt enkelt både dem och gräset runt omkring vara. Meningen är att ängsblommorna så småningom ska sprida sig så att inga tydliga såytor kan ses efter några år. Som Ängsvädd skriver ska man inte slå ängen för tidigt, jag slår numera min äng i mitten av september. Det avslagna höet kan gärna ligga kvar ett par dagar och fröa av sig, men måste sedan bort. Får det ligga kvar göder det marken, och en äng ska ju vara så mager som möjligt.
Lycka till med ängen!
_ngen.jpg ( 723.16k )
Antal nedladdningar: 82Olle
Redigerat av Olle A: 19-08-2010, 10:53