CITAT (vanjalarsa @ 22-08-2010, 14:16)
När mina barn (nu vuxna) var i yngre tonåren blev jag tillfrågad om jag hade möjlighet att vandra på stan på kvällen.TYp föräldravandring. Det var bara så att mina två barn var hemma. Så jag kände mig inte motiverad att gå föräldravandring .Skulle jag då åka hemifrån och se till andras barn.
DEt förstod inte den som ringde.
Jag har tänkt på det ibland. Knasigt om jag skulle lämnat mina egna hemma och sedan vandrat på stan.
Vad säger ni om det?
mvh vanjalarsa
Det där känner jag igen exakt. Sånt där retar mig till tusen. Jo jag vandrade ett antal kvällar ändå och körde hem mer eller mindre berusade ungar vars föräldrar inte brydde sig om att tacka ens. (Vi vandrade i tätorten 1 mil bort där ungarna höll till). Det kändes inte alls bra att lämna mina egna ensamma hemma och dom gillade inte heller att jag åkte iväg på sånt. Dom hade sina kompisar hemma i byn och hade ingen lust att hänga i tätorten vilket jag var glad för. Att folk inte begrep att jag tyckte det var fel fattar jag än idag inte.
föräldrar på stan
22-08-2010, 13:16
