Svunna tider Alternativ

[gnon49]

Kommer inte ifrån att man ibland tittar i gamla album och tänker på nära o kära som gått bort.
Alla har vi väl gamla foton som väcker minnen till liv.
Om detta foto kan jag säga följande.

Fotot visar min farmor o farfar kring mitten av tjugotalet. Min far född 1924 sitter på armen på farfar.
Dom byggde nytt hus 1935 som även det är borta nu.
Yngsta barnet född 1930 är i livet.
Ingen på fotot finns i livet idag.
Kan tillägga att jag växte upp hos mina farföräldrar som levde upp i hög ålder. Tyvärr drabbades farmor av demens. jag älskade dom och såg dom som min mamma o pappa.
Inressant om fler av er har äldre foton med en historia om det.

[gnon49]

Ja dom få bilderna jag har är jag rädd om. har även en del brev och några bandinspelningar av min far och mina farföräldrar. Så även rösterna har jag kvar.Min mor har jag bara några få bilder på. Hon dog när jag ett år. hennes röst hade jag gett mycket för att få höra. ja nu är man själv den där generationen som dom tillhörde för inte så länge sedan.

[netha]

Ja dom få bilderna jag har är jag rädd om. har även en del brev och några bandinspelningar av min far och mina farföräldrar. Så även rösterna har jag kvar.Min mor har jag bara några få bilder på. Hon dog när jag ett år. hennes röst hade jag gett mycket för att få höra. ja nu är man själv den där generationen som dom tillhörde för inte så länge sedan.

Bandinspelningar ... det kanske vi (jag är fyrtiotalist) också borde tänka på att göra ... bara sitta och berätta hur det var i vår barndom/ungdom och när vi bildade familj.
Bara det att när jag fick första barnet ..., då fanns inte ens strumpbyxor ... det tycker barnen våra, är ganska häftigt ... nästan som på antiken. *S*

[gnon49]

Bandinspelningar ... det kanske vi (jag är fyrtiotalist) också borde tänka på att göra ... bara sitta och berätta hur det var i vår barndom/ungdom och när vi bildade familj.
Bara det att när jag fick första barnet ..., då fanns inte ens strumpbyxor ... det tycker barnen våra, är ganska häftigt ... nästan som på antiken. *S*

Gör det. Det som verkar oviktigt idag kan var guld värt för barn o barnbarn imorgon. Det bandet där farfar berättar om sin ungdom, sitt första möte med farmor, sin värnplikt mm är guld värt för mig. Har fört över det på dvd och på hårddisken eftersom banden började bli sköra. Inspelningen är från 1967 då han var 80 år(och jag18).
Jesses vad tiden går.