CITAT (malcolm @ 31-08-2010, 19:54)

Tyvärr klarar inte sk. utbildat personal allt för svåra situationer heller, när min son dödades av sin mamma 1981 kände jag mig som pestsmittad både av sjukvården och ifrån omvärlden. Varje gång jag kom till sjukhuset var där en ny psykolog och jag fick dra alltihop från början igen och det var samma sak när jag blev ensam med tre barn 1997, inte en käft brydde sig om hur jag mådde útan det var bara anklagelser och tvivelsmål gentemot mig.
Men oj, vad har du gått igenom egentligen? Jag känner ju inte dej men nog finns det hjälp att få om du bara vill och ber om det.
Du kan berätta om du vill för då blir det mindre tungt i själen, kanske den stora "klumpen" av sorg och smärta släpper om det får komma ut. Men du borde söka riktig hjälp, gör det för
dig och för din sons skull! Du ska inte ensam behöva bära alla desa tankar och minnen!
grr va fel jag skriver "dig" skulle det va! suck!
Redigerat av sqrulan: 31-08-2010, 19:11