I praktiken kan det vara svårt att få till växelbruket tycker jag. Jag vill till exempel ha tomater i växthuset år efter år (inte i hink utan direkt i marken) och pumporna (cucurbita maxima) kan bara odlas på vissa ställen där de kan breda ut sig utan att kväva andra växter eller vara ivägen.
Antingen struntar man i växelbruket och hoppas att det går bra ändå (väldigt vanligt tills ganska nyligen, mina föräldrar hade t ex ett potatisland där de odlade potatis år ut och år in utan en tanke på växelbruk), eller så byter man ut jorden (jobbigt!), eller (som jag har hört går lika bra) så tillsätter man rejält med kompost och växtdelar varje år för att motverka jordtröttheten.
Jag tror det sista receptet är det jag föredrar, av praktiska skäl (spontant blir det väl en kombo av de två sista alternativen eftersom landen till sist annars blir överfulla med jord). Tanken bakom den metoden är att sjukdomarna finns överallt iallafall (mer eller mindre) och att det är växternas hälsa och motståndskraft som avgör i första hand om de blir drabbade eller ej. Men jag vet också att mängden sjukdomsframkallare/parasiter ökar i jorden år efter år om man odlar samma gröda. Här är en rapport om klumprotsjuka som jag tyckte var intressant i det sammanhanget:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sve...ease/view/74063Å andra sidan finns försök som visar ökad skörd om man odlar samma gröda två år i rad. Detta har att göra med
symbioser mellan växterna och svampar i jorden:
http://chaos.bibul.slu.se/sll/forb_org_bio...-3/ODN07-3A.PDF(se sid 6)
Sen gissar jag att varningarna om för mycket kväve mest är relevanta om man använder konstgödsel och/eller hönsgödsel. Jag tycker aldrig att jag haft något problem med detta, men då gödslar jag i princip enbart med kompost, hästgödsel och marktäckning. Men det är klart, vill man spara på gödslingen så kan det vara bra att veta vilka grödor som det blir något av trots utebliven gödsling.
Många av råden om växelbruk jag läst i böcker tycks mig ha lite mer storskaliga odlingar i åtanke än den vanliga trädgårdsodlaren. För oss småodlare är det ju enkelt att kompletteringsgödsla med t ex urin eller nässelvatten om någon växt verkar ha kvävebrist.
Slutsats: man kan göra lite som det faller sig. Det blir antagligen rätt bra. Man kan tänka på att hålla jorden i bra kondition och att gynna svampmycel genom att täckodla och inte gräva sönder jorden i onödan.
Zon 2-3, odlar i pallkragar på urberget. Äger även ett läckande växthus.