;-) Ympning ja, det förekommer spontant också - både inom ett träd och mellan olika. Sådan sammanväxning kan förekomma också i äldre ved med skavande grenar. Det kan bli instabila och starkt rötskadade sammanväxningar, och det kan bli starka, friska.
Men det är inte samma sak som att en äldre fläkt gren limmas elller binds samman. För att självympning ska förekomma krävs att kambieskikten träffar varandra, och det sker självklart lättare när två grenar skaver mot varandra i längsled än om den hårstråtunna avbrutna delen av kambiet ska träffa det andra.
Men den ved som fortfarande inte är bruten och som har intakt bark kan man spjälka och få att leva vidare, om än i mindre livskraftigt tillstånd än innan knäcken.
Läker gör inte träd (även om man kan kalla det så). Inte i meningen att de som människohuden reparerar skador med celldelning och nya celler. Däremot skapar de övervallning, nytt kambie- och sildelsskikt som så småningom blir ved UTANFÖR skadedstället.
Träd sväljer sina skadade delar och går vidare. Det kan man se tydligt när man hugger ved eller skär itu träd. Frisk ved bildas utanför den sjuka, där det finns möjlighet.
Svärmorstunga är väl inte en vedartad växt? I övrigt håller jag helt med dig i inställningen att naturen är fantastisk och att varje växt gör allt den kan för att leva vidare. Oftast med bäst resultat när vi människor gör så lite som möjligt.
--------------------
|