Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          > Ogräs i grusgång
          83:an
          Inlägg 10-09-2010, 07:57
          Länk hit: #1


          Medlem
          Antal inlägg: 10
          Medlem sedan:
          03-05-2010
          Medlem nr: 29 795



          Hur gör man för att få bukt med ogräs som spirar i våra grusgångar? Vi rensar och rensar och rensar men det växer lika fort igen. Räcker det att lägga mer grus över, kväver man det då? Eller måste man gräva upp och rensa alt fylla med ny jord under? Såg grannen som gick hukade med en spruta och på hennes gångar växer det inte lika kraftigt. Vill helst inte använda kemikalier, men vill heller inte ägna all tid åt att rensa....
           
          Citera
           
          Nytt inlägg
          Svar
          fvd
          Inlägg 20-09-2010, 19:17
          Länk hit: #2


          Medlem
          Antal inlägg: 1 371
          Medlem sedan:
          21-08-2009
          Medlem nr: 25 623



          Nedanstående är urlippt ur Wikipedia. Jag anser inte att jag gör någon skada genom att gå runt och pensla direkt på en växt - det behövs en ynka droppe för att en växt skall vissna. Att det skulle kunna skada grundvattnet är direkt löjligt då behövs det ett antal tusen liter. Däremot kan det få motsatt effekt vid överdriven användning såsom t ex flygbesprutning eftersom växterna kan bli resistenta.

          Glyfosat är en herbicid med formeln HOOCCH2NHCH2H2PO3.
          Innehåll


          * 1 Historia
          * 2 Egenskaper
          * 3 Användning
          * 4 Toxikologi

          Historia

          Glyfosats herbicida egenskaper upptäcktes 1970 av den amerikanske kemisten John E Franz under hans arbete på Monsanto. Han fick National Medal of Technology and Innovation 1987 och Perkin Medal 1990 för sin upptäckt.
          Egenskaper [redigera]

          Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym i växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) i växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner. Motsvarande reaktionsväg förekommer inte i däggdjur, så glyfosat är relativt ofarligt för dem.

          Användning

          Glyfosat och dess isopropylaminsalt är de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel varav Roundup är det mest kända. Monsantos patent på glyfosfat gick ut år 2000, så ämnet finns numer i ett flertal bekämpningsmedel. Volymmässigt är det den vanligaste herbiciden och används främst mot gräs och gömfröväxter.

          Flygbesprutning av glyfosfat har använts för att bekämpa kokaodlingar i Colombia, vilket har lett fram till att den glyfosfattåliga arten Boliviana negra har avlats fram. Det har också fått effekten att kokaodlingar har flyttats in i nationalparker där besprutning är förbjuden.

          1996 blev de första genmodifierade sojabönorna som inte påverkas av glyfosat kommersiellt tillgängliga. Idag finns även glyfosfattåliga majs, durra, raps, alfalfa, bomull och vete tillgängliga under namnet Roundup Ready.
          Toxikologi [redigera]

          Glyfosat anses vara mindre giftigt än många andra bekämpningsmedel, t.ex. klororganiska föreningar. Det är dock mycket skadligt om man får det i ögonen.

          Åsa Viktoria

          Nedanstående är urlippt ur Wikipedia. Jag anser inte att jag gör någon skada genom att gå runt och pensla direkt på en växt - det behövs en ynka droppe för att en växt skall vissna. Att det skulle kunna skada grundvattnet är direkt löjligt då behövs det ett antal tusen liter. Däremot kan det få motsatt effekt vid överdriven användning såsom t ex flygbesprutning eftersom växterna kan bli resistenta.

          Glyfosat är en herbicid med formeln HOOCCH2NHCH2H2PO3.
          Innehåll


          * 1 Historia
          * 2 Egenskaper
          * 3 Användning
          * 4 Toxikologi

          Historia

          Glyfosats herbicida egenskaper upptäcktes 1970 av den amerikanske kemisten John E Franz under hans arbete på Monsanto. Han fick National Medal of Technology and Innovation 1987 och Perkin Medal 1990 för sin upptäckt.
          Egenskaper [redigera]

          Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym i växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) i växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner. Motsvarande reaktionsväg förekommer inte i däggdjur, så glyfosat är relativt ofarligt för dem.

          Användning

          Glyfosat och dess isopropylaminsalt är de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel varav Roundup är det mest kända. Monsantos patent på glyfosfat gick ut år 2000, så ämnet finns numer i ett flertal bekämpningsmedel. Volymmässigt är det den vanligaste herbiciden och används främst mot gräs och gömfröväxter.

          Flygbesprutning av glyfosfat har använts för att bekämpa kokaodlingar i Colombia, vilket har lett fram till att den glyfosfattåliga arten Boliviana negra har avlats fram. Det har också fått effekten att kokaodlingar har flyttats in i nationalparker där besprutning är förbjuden.

          1996 blev de första genmodifierade sojabönorna som inte påverkas av glyfosat kommersiellt tillgängliga. Idag finns även glyfosfattåliga majs, durra, raps, alfalfa, bomull och vete tillgängliga under namnet Roundup Ready.
          Toxikologi [redigera]

          Glyfosat anses vara mindre giftigt än många andra bekämpningsmedel, t.ex. klororganiska föreningar. Det är dock mycket skadligt om man får det i ögonen.

          Åsa Viktoria


          --------------------
          Zon 1
           
          Citera



          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 04-08-2025, 00:08
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon