Nu har min hund somnat in..., Cancern har tagit ännu ett liv Alternativ

[Maggan H]

Vi upptäckte i måndags kväll att Dibsy, vår fina schäfer 11 ½ år gammal, hade två stora knutor på halsen. Ringde direkt till veterinären som bara kunde konstatera att hon hade långt framskriden Lymfom, blodcancer. Hon fick somna in direkt och fy, vad jobbigt fast man visste att det var det bästa för henne. Jag visste ju att hon nästan levde på övertid ändå, stora hundar brukar inte bli mer är runt 10 år men det kvittar hur mycket man har den vetskapen i huvudet, det blir superjobbigt ändå när den här dagen kommer. Men om några veckor får vi hem hennes aska i en urna och den kommer att bli begravd i trädgården brevid alla andra hädangångna husdjur.
Någon ny hund kommer det inte att bli.
 P8180017.JPG ( 879.33k ) Antal nedladdningar: 49

[fuchsian]

Maggan H,

Det är ju därför vi deltar i det du har berättat. Många har/haft hundar så man känner det ändå in i hjärtsötterna hur det sliter. Du tog ett svårt, men rätt beslut så den har det gott där den är och du har alla minnerna kvar och alla hyss kommer man ihåg och kan sedan le åt bysen.

Min förra hund var sjuk 8 månader och försämrades sakterliga tills jag såg att nu vill hon inte vara med längre. Det blev som en vändpunkt och efteråt trodde jag att jag fick ett hjärtinfarkt för jag fick så himla ont i hjärtat, men det var sorgen och smärtan hade jag 4 månader innan den släppte, Svärfar dog strax efter att hunden hade gått bort, men jag grät nog mer efter min hund på hans begravning, men sedan kom det också för min svärfar var en rolig och varmhjärtad person.

När jag nu åter läste igenom denna tråd, så känns gråten i halsen, det som du går igenom och det som väntar oss rätt snart.
Att kunna förstå den andres sorg och saknad, måste man ha varit där själv. Men det ljusnar och de goda minnerna poppar upp vartefter, ska du se. .... .... fuchian ......