Margit,
Men hur har du kunnat handskas med sorgen med alla dessa hundar? Jag tycker att det gör lika ont varje gång. Man verkar inte vänja sig, som en del kan påstå, som inte har djur.
Denna yorky är vår andra hund. Vi hade hundar och katter i laggårn på landet när jag var liten och när den lille grisen slaktades stax innan jul, kunde de inte ha mig hemma.
Jag har förlorat under min vuxna del 4 fåglar och nu kommer detta.... Vi kommer inte skaffa fler hundar pga. vi vill resa och anser att då hinner vi inte ta hand om en ny valp. Min dotter har 3 hundar, misst hastigt en av dem, men skaffade en ny och vuxen, för sorgen och för att de kvarvarande saknade sin kompis. Dom kan jag krama om när jag känner behov av det.
Vi har kvar denna lustiga lilla fågel, vår "gatukorsning", men ack så gossig han är.... hoppas ett längre liv för denna än vad mina engelska undulater fick.
Sorg efter djur är lika stor som efter en människa, även att man kanske då tycker så. Det är bara bra att släppa ut det. ...fuchian...
|