Jag startar en ny marsvinstråd helt sådär bara. Marsvinen borde ju ha en egen årstråd som alla djur med anständighet

Men uppslutningen är sisådär, så det får bli följetongstråd som vanligt kanske. Jag börjar med en kort presentation av mina tre marsvin och en berättelse om en del av mödorna med att äga små djur.
nyvägd korvis.jpg Här är vårt hungriga marsvin Indra alias Korven. Hon har just blivit vägd, det gör vi varje vecka och bokför för att lättare kunna hålla koll på hur de mår. Som de flesta djur visar marsvin inte så gärna om de mår dåligt. För att kunna rädda livet på dem när de är sjuka gäller det ofta att agera snabbt. Ett orostecken är viktminskning. Vår korv väger cirka 1200 gram. Hon är en Teddyhona på 2,5 år. Hon älskar att ligga på huset och spana efter mat som eventuellt kan komma in i buren.
Mininöffe.jpg Detta är vår lillkille Henrik alias Mininöffe. Han är 2,5 månader och är av rasen Lunkarya. Busigare marsvin har jag aldrig haft, vem behöver TV när man har Mini i huset?? Han gillar tjejerna men de är lite reserverade. Än så länge bor de i varsina burar, jag vill inte ha marsvinsbebisar i huset. Henrik vägde för en vecka sedan cirka 600 gram.
mini och isa.jpg Här gosar Mini med Isa alias Rufset, Abessinierhona på 2,5 år. Hon är vårat tysta marsvin men det är HSB (hon som bestämmer). Tur för henne eftersom hon bor med matvraket Indra, annars hade hon nog knappt fått någon mat i sig. Isa äter lite och i lugn och ro... Får Indra chansen sliter hon maten ur munnen på Isa. Isa älskar mest att gosa och pussas med oss människor, andra marsvin är det inte så noga med. Favoritplatsen i buren är hängmattan.
det otäcka strået.jpg För ett tag sedan upptäckte jag att Isa hade ett grått torrt öga med en gråskugga på. En söndag, givetvis! Panik i marsvinslägret. Fick tag i en distriktsvet. som kollade och skrev ut salva. Dagen efter åkte oroliga matte till smådjursvet. för noggrannare undersökning. Med kontrastvätska konstaterades att hon hade sår på hornhinnan, men jag såg att det läkt lite från dagen innan. Vet. bedövade ögat och kollade under ögonlocken efter eventuellt skräp. Fick fram lite gegg bara. Vi åkte glada hem och fortsatte behandlingen med salvan. Efter flera dagar tyckte jag det var lite knepigt att ögat fortfarande geggade. Isa är världens snällaste marsvin som tur är. Hon låg med huvudet på sned medan jag lyfte på ögonlocket och grejjade. Plupp!! Det stack fram något i ögonvrån.. Efter lite pill fick jag fatt och drog, resultatet syns på fotot. Stackars lilla marsvinsöga! En fröställning från ett höstrå låg med det spetsiga innåt under övre ögonlocket, riktigt åt fel håll för att kunna glida ut av sig självt. Nu har ögat snabbt återhämtatsig och matte hoppas marsvinen håller sig friska länge, länge...
mini.jpg En avslutande liten bild på Mini. Han är världens effektivaste rörelsedetektor, hinner inte ur sängen på andra våningen innan konserten börjar på morgonen
Nu hoppas jag det finns fler hugade marsvinsägare här som vill fylla på med berättelser och ljuvliga bilder

Annars blir det så enformigt att läsa det jag själv skrivit

hela tiden
Edit: Har förminskat bilderna så det ska bli lättare att öppna tråden. tredje ggr gillt kanske..
Redigerat av Wilmer: 01-10-2010, 11:22