Öknamn minns jag en del som mina föräldrar berättat från Malmö i deras ungdom på 50-talet. Jag tycker inte jag kan minnas några själv så det var nog vanligare förr. Tyvärr var det de udda människorna som blev en visa i stan, det var annorlunda utseende, nån man i kvinnokläder, nån ut lättare gardet osv. Jag tror deras öknamn ska få vila i frid.
På mitt jobb finns det förstås en del öknamn, en del allmänt vedertagna och accepterade av bäraren, andra mer elaka som sägs bakom ryggen. På en stor arbetsplats kommer väl en del smeknamn till för att skilja på folk med samma vanliga namn, men dom är sällan elaka.
Folkhumorn är rå. Tyvärr är många öknamn ganska träffande och sätter sig i minnet.
|