Hemma hos mina föräldrar hade vi salt, vit- o svartpeppar, cayennepeppar, paprika, curry, lagerblad, kryddnejlika, kryddpeppar, ingefära, timjan, mejram, muskot mm. Min mor gillade att pröva nya maträtter.
Själv har jag alltid ovanstående plus bl a koriander, spiskummin, gurkmeja, saffran, kanel, rosépeppar, basilika, oregano, dragon, grönpeppar, mynta, rosmarin, salvia, enbär, och chili förstås.
Eftersom jag bakar mkt matbröd har jag fänkål, kummin, anis. Kardemumma är ett måste till bullbak och som smaksättare i kaffe/te.
Kryddblandningar köper jag ytterst sällan. Kan hända någon gång att det slinker ner en påse franska örter.
Jag köper vissa kryddor, som jag använder mycket i stora påsar. Annars köper jag små påsar. Första gången jag köper en ny sort, köper jag i glasburk, som jag sedan återanvänder i all evighet. Köper sällan malda kryddor. Föredrar att mala/mortla själv.
Alla mina kryddor förvarar jag mörkt och svalt, eftersom de håller längre då. Har kryddhyllor på insidan av skafferidörren, så det är lätt att komma åt.
I frysen har jag alltid persilja, dill, ingefära, gräslök.
En del kryddor odlar jag själv och torkar.
Kryddor är roligt. Det är så lätt att piffa till enkla maträtter, om man har ett litet urval till hands.
Det svenskaste jag kan komma på just nu är nog bruna bönor med fläsk.

Eller förresten; persiljestuvad potatis med isterband.