CITAT (kina3 @ 14-10-2010, 20:10)
Gunilla: Jättefin kompost och skärmvägg! Nyfiken på hur den är gjord! En närbild?
Skall kolla om jag hittar någon bättre bild, den är gjord av tryckimpregnerat virke, varvat med grova bambupinnar. Komposten är enkelt konstruerad också gjord av tryckimpregnerat virke. Tre fack, man fyller det första och en gång per år flyttar man materialet till nästa fack. Samtidigt sker det en luftning och syresättning och efter tre år brukar det vara klart.
Komposten är från början gjord med springor mellan bräderna men här var vi tvungna att täta gliporna mot insidan pga att grävlingen letade mat och stack in nosen mellan springorna och rev ut materialet på gången.
Jag har två sådana komposter men de räcker inte till så jag funderar också på att göra en kompostlimpa - vill ju ta till vara allt material.
Om man vill underlätta tömning kan man göra en vägg öppningsbar, sätta gångjärn och göra det som en dörr.
Jag tycker att man allt som oftast krånglar till detta med kompostering. Det finns ju inte bara ett optimalt sätt utan många sätt fungerar, det är inte så himla noga alla detaljer, det fungerar ändå - viktigast är ju att man komposterar.
På våren startar dessa lämmeltåg av bilar till bensinmackar och plantskolor för inköp av plastsäckar fyllda med oftast dålig jord. På hösten krattas och städas det organiska avfallet bort, samlas i plastsäckar och körs till återvinningen. Nästa vår sker samma procedur..
Naturens kretslopp är logiskt och märkvärdigare än så behöver det inte vara. En bra blandning av kväverikt avfall och kol samt fukt från himlen och lite uppluckring för syrets skull så fungerar det bra. Om man inte har alltför mycket ogräsfrön så är det inte heller nödvändigt med riktigt höga temperaturer, mikroorganismerna dör vid riktigt höga temperaturer men återkommer när temperaturen sjunker så jag vet inte om det är något att sträva efter.
Kompostjord är ju inte särskilt näringsrik och kan inte ersätta gödsel (lite beroende av vad man sätter i komposten förstås) Man kan ju tillföra stallgödsel om man vill. Det viktigaste med kompostjorden är ju ett rikt mikroliv samt att vi tillför mullämnen till rabatterna. Att varje år systematiskt tillföra kompostjord och stallgödsel gör att man så småningom får väldigt fin jord där det mesta trivs och frodas men övergödsla inte, det skadar mer än det tillför.
Det enda jag inte komposterar är aska - den får gå med soporna till förbränningen. Aska innehåller ju det som är kvar när allt annat förgasats, inget kväve finns kvar, det har blivit kväveoxid och kolet koldioxid. Aska höjer pH värdet och när pH värdet höjs sker en massa processer som kanske inte är önskvärda, bl.a. kväveutsläpp. Jag använder dessutom kompostjorden till surjordsbäddar så jag vill inte ha förhöjda pH värden.
Visst kan man använda aska i väldigt små mängder men då är det bra om man vet varför, vad är det man vill åt och vad är det man vill förändra i jordens sammansättning. Själv har jag stor respekt för detta med pH värde och vill inte hålla på att manipulera eftersom jag inte har kunskap tillräckligt om vad som sker.
Redigerat av Gunilla T: 15-10-2010, 09:52
Kvävets kretslopp är skadat
09-10-2010, 17:57
