Nu gäller inte detta Malmö som jag ska berätta om. Det är nu över 20år sedan när det kom många från det gamla Persien, och även skötsamma människor. Vi har en god vän som kom till Sverige som lärning under ett antal månader och det blev så att han blev kär i en svensk tös. När hans tid här var över, följde hon med honom, men efter ett tag kunde hon inte finna sig i tillrätta och då flyttade hela den lilla familjen tillbaka hit. Maken fr. Iran fick ett jobb och kunde försörja sig bra. Han fungerade också som tolk åt polisen när det kom folk därifrån. Det som dessa nyinkomna inte visste, var att vår vän lyssnade av deras privata snack hos polisen och kunde därifrån hänvisa den svenska polisen vilka var på flykt undan rättvisan från sina brott de begått och ville ha asyl här. Det blev så att dessa "smågangstrar" fick vända om och åka tillbaka och de som hade rent mjöl i påsen fick stanna. Till slut kom det fram vem som hade skvallrat åt polisen och det blev en klappjakt på honom. Han vågade inte åka hem till familjen, ringde min make och berättade hur landet låg och att vi skulle se till hans fru och barn. Sent en kväll kom han hem till oss, bad maken att gömma bilen, och han var rätt så illa misshandlad, men vägrade läkarvård så jag skötte om honom tills han började känna sig bättre, Han kissade blod och jag jobbade på den tiden så hade tillgång att kunna sy och blåstra om honom. Det var nog maken som tog kontakt med en viss polis och numera finns han inte --- fick en ny identitet. Saker som hände kring detta går jag inte mer in på, men han är vår nära vän och min make hjälper honom med det byrokrariska när det behövs. Då kan man endast tänka sig att vad är det för folk vi får i vårt land med dom som verkligen behöver oss och vill göra rätt för sig. Vad vår vän berättade var ju hårresande historier, men för honom var det en vardag han levt i, utom kriminaliteten. ..Fuchsian ....
|