CITAT (Carl @ 24-10-2010, 16:40)

kryddan03!
Vet att många uppfödare använder argumentet att vissa att vissa löskatter kan ha en svag genpool. Enligt min mening så är det stor skillnad att medvetet använda sig av få individer i som bas och att dessutom att använda sig linje avel eller som det i allmän mun heter INAVEL för att snabbare nå sitt mål. Inavlar kraftigt så får man problem förr eller senare. Att man se skaffar sig program för att man själv infört ärftliga sjukdomar är en dålig ursäkt
Nu börjar det att bli lite för OT.
Men, får väl lov att svara.
Tycker du att det är bättre att bara skita i de genetiska problem som tidigare generationer av uppfödare ställt till med? Vilket märkligt resonemang.
Idag är faktiskt inte linjeavel så vanlig som du vill låta förespegla. Tvärtom ser man en tydlig trend där man vill ha så liten inavelsgrad som möjligt i sina linjer. Idag finns det dessutom ganska bra verktyg man kan använda för att lätt räkna ut inavelskoefficient på många raser. Det finns dessutom en helt annan medvetenhet om ärftlighet och sjukdomar än det fanns förr. Och de uppfödare jag känner till (inte få) strävar efter att minimera riskerna för ärftliga sjukdomar. T om stolpskottet i programmet som ville "måla med genetik" försökte, vad jag förstod, hålla inavelskoefficienten nere. Sedan finns det naturligtvis rötägg som det alltid gör. Men, min åsikt är att idag är det inte de som sätter ribban utan snarare de som förespråkar en sund avel.
Raser som kan få problem med begränsad genpool är de som numerärt är små. Personligen anser jag att man i de fall där det är möjligt i så fall skall para ut med en annan ras för att vidga genpoolen.
Sedan får man inte glömma att i de fall man väljer linjeavel av olika anledningar och får tillstånd för det räcker det med en utparning i nästa generation av en icke besläktad individ för att inavelskoefficienten skall sjunka. Jag kan spåra mina katters linjer ända tillbaka till 50-talet och redan i de första generationerna gjorde man då utparningar med t ex huskatter (eller XSH som det kallas på "uppfödarspråk"). Jag tror och hoppas att man kommer att bli än mer restriktiva mot linjeavel ju mer man lär sig om t ex recessiv och polygenetisk nedärvning av sjukdomar.
Det är lite trist med rasavelshatare som bara rapar upp förlegade argument och inte bryr sig om att sätta sig in i den rådande situationen...
Jag vill fråga dig, Carl', om man har samma översikt och kontroll av inavel när man bara släpper ut sin löpande honkatt till första bästa hane (som lika väl kan vara hennes far, bror eller son) eller t ex i en hemlös kattkoloni?