Behöver ett råd..........., Vad gör man med en hund........ Alternativ

[anne]

Var hos min dotter för lite sen, hon har flyttat in i en bostadsrätt.

Ganska så trevlig sådan och området är natur och barn vänligt. Hon har en blandras hund som skall rastas lite då och då.

Till saken: Vi var ute och promenerar när hennes hund blir anfallen av en annan han hund som smitit från sin ägare.
Det blev inga skador på hennes hund tack vare att sambon fick fast i den andra snabbt.

Vi kollade upp och det visar sig att de bor grannar med varandra.

I går eftermiddag tog min dotter en promenad ner till byn för att handla och möter hunden med dess ägare och de pratar en stund och Malin säger att efter som min hund inte är med så kan vi väl bekanta oss med varandra.

Det tyckte ägaren var ett bra förslag, Malin låter hunden lukta på hennes hand och ägaren släpper efter med kopplet, hunden viftar på svansen och är glad men sen säger det bara PANG och hunden anfaller henne och biter efter hennes strupe vilken har klara märken efter hundens tänder.

tur i oturen var att hunden var kopplad!!!!

Men jag blev verkligen frågande, tycker att detta är ett underligt beteende rent av livsfarligt och hunden kom undan utan bestraffning.
Nu visar det sig att grann flickan brukar vara ute och gå med Malins hund och då slår mig tanken tänk om denna best kommer lös och anfaller hund och barn hur kommer det att sluta då???

Eller är det bara jag som stressar upp mig för att jag tyckte att de två händelserna var läskigt läskiga.

Är det någon som kan förklara varför den andra hunden beteer sig på detta viset eller är jag knäpp som gör det så stort???

Undrar mycket och är orolig för både hunden , barnen och min dotter.



Kramisar Anne

[Ewa L]

Eftersom hunden redan hade visat aggressivitet mot unghunden, kan det helt enkelt vara som så att din dotter luktade av hunden. Ingen ursäkt, men en ev. förklaring. Tyvärr går nog inte den hunden att lita på öht. Hur gammal är dottern (inte din alltså) som brukar gå med hunden. Vuxen?

- - -

Vi hade en sådan hund "inom släkten", vilket gjorde det lite känsligt. Han ursäktades alltid för sitt dåliga beteende, men vi tog aldrig med våra hundar dit.

Förra sommaren hände det som jag med flera varnat för: Mormodern (och dagmatten till hunden) lyfte upp sitt 2-åriga barnbarn ur sittvagnen. Hunden bet flickan direkt i ansiktet!! Han blev troligen svartsjuk, men det ursäktar inte hans beteende. Pappan/svärsonen krävde naturligtvis avlivning, men mamman/dottern fann åter ursäkter för sin systers hund! Nu har den nästan alltid munkorg, men jag tycker inte det lösningen på problemet.