Mina brevduvor gjorde alltid en störtdykning mot mig när ja kom ut när de träningsflög. Att de flög tajt inpå mig var egentligen inte så farligt, det var bara det att de

sket alltid när de steg igen. Det skedde naturligtvis rakt över mig. Man kände sig väldigt fräsch när man gick omkring på gården med en jacka som hade gröna fläckar och ränder.
De gjorde aldrig så mot någon annan men de visste vem det var de skulle göra sig till för. Den som serverade maten. Sen att jag inte var så imponerad av att bli nerskiten var, enligt dem, mitt problem.
Saknar mina duvor. Duvslagen har jag kvar så det kanske är dags att skaffa några igen.

Såg häromdagen att jag har en mängd duvmineraler och andra fodertillskott kvar också.
Förbaskat att jag skulle gå in på den här tråden. Får nog ringa och boka några duvor för det 'suger i gôttetarmen'.
Blev alldeles för frestad av att se dina påfåglar, csilla.