CITAT
... alla som släpper ut sina katter vind för våg, det är bara att konstatera att så kommer det alltid att vara.
Kommer det?
Varför det?
Det tror inte jag, saker och ting förändras!
Lösa katter är ju, som bl.a. Ruda påpekar, ett elände för många fåglar. De är också ett gissel för ekorrar, ödlor med flera vilda djur.
Katten hör inte hemma i vår fauna!
De kan till och med vara begränsande på rovdjurs- och rovfågelstammen (kattuggla, ormvråk), genom att de konkurrerar om födan! Särskilt när det finns många katter.
Att katter tar möss och så, visst är det bra. Men de tar lika mycket fåglar, och det är också genom att vara musfångande utekatter som de drar på sig inälvsparasiter.
Kattens roll i samhället, och familjen, har förändrats de senaste femtio till hundra åren.
På bondgårdarna där det hölls kor, hästar och höns osv, blev möss och råttor en stor plåga om de inte hölls efter. Katterna levde i ladugårdarna, på möss och mjölk. Många gånger var de "halvvilda".
De hade ett syfte och ett jobb.
De var "fria", javisst, med det var nog också många gånger synd om dem! Kastrering och sterilisering av katter är ett nytt påfund, och att behöva föda barn stup i kvarten var är påfrestande. Kanske ännu mera, när ungarna togs ifrån dem och slogs ihjäl - om de hittadees vill säga.
Idag har katten flyttat in i huset och blivit sällskapsdjur. Betingelserna är förändrade.
Varför skulle då inte regler och ansvar förändras? Så som de gjorts vad gäller andra djur?
Varför ska något "alltid förbli" när det inte ens "alltid varit"?
Jag är helt övertygad om att lagarna kommer att regleras efter verkligheten. Och att INGEN katt kommer att må dåligt eller fara illa av det.
kramisar igen från amaira