Hej igen! *ler glatt i den oönskade diskussionen*
Är på skriv- och diskussionshumör...
Tänker hålla mig till "reglerna".
Å andra sidan lämnar jag strax själva "katt-diskussionen" här, och spinner vidare på några av "stickspåren".
Vad gäller katternas vara eller icke-vara som lösdrivande husdjur, har jag sagt min mening, och lyssnat till andras. Är klar i det jag redan uttryckt.
CITAT
Man kan ju undra hur bra innekatterna mår egentligen...
Dessutom är det ju så att för att en ny lag ska fungera så måste kostnaden för uppföljning av att den efterlevs ställas i direkt paritet till förtjänsterna av att den genomdrivs. Att ha en lag vars efterlevnad man inte kan försvara bevakningkostnaden av är meningslöst, därför tog man bland annat bort förbudet att gå mot röd gubbe för länge sedan...
Vad det är som gör att dessa innekatter inte mår bra, förtäljer inte historien. Deras ägare kanske inte skulle ha kunnat ha hund heller?
Ett djur behöver ju både sällskap, stimulans och delaktighet för att må bra! Och katten som husdjur har ofta inte så hög status!
Det är "lättare" att skaffa en katt, i en situation där man inte kan ha en hund, och då blir kattens "självständighets-status" kanske till nackdel för djuret?
Jag säger inte att jag har rätt i det här, bara att det är svårt att dra slutsatser ur fakta, när det saknas ett mellanled i "bevisföringen".
Jag tycker om katter (också), och önskar ingen katt att fara illa!
Däremot är jag övertygad om, att det med högre kattstatus och rätt omvårdnad och djurkunskap, går att ha katt som husdjur på ett vis där
ingen lider av konsekvenserna!!!
Varken katten själv, dess ägare, andra djur och människor, eller naturen!
Men det kräver definitivt ett ägaransvar.
Och det skulle säkerligen medföra att färre skulle kunna ha katt...
Så till det där med lagar och regler.
Det är ju en diskussion för sig, eller hur. *ler*
CITAT
Att ha en lag vars efterlevnad man inte kan försvara bevakningkostnaden av är meningslöst, därför tog man bland annat bort förbudet att gå mot röd gubbe för länge sedan...
Mmmm, det var nog inte
enda orsaken till att man tog bort lagen...
Folk höll sig inte till den. Men fanns det någon
anledning till att försöka tvinga människor innanför dess ramar? Man får ju också se till
syftet med en lag.
Ja, vad
är syftet med en lag, mer än att hålla människor innanför förutbestämda gränser, och försöka ha ett samhälle med så lite kaos som möjligt?
En balansgång mellan individers rätt till självständighet, och samhällets dragning mot funktion och icke-kaos (med mera)?
En SVÅR balansgång. För vem ska bestämma hur jag vill leva och vad jag vill göra med mitt liv?
Och vem sätter gränserna för destruktivitet (missbruk t.ex.), och vem bryr sig att följa upp konsekvenserna?
Vem finns kvar att ta ansvaret, när övergångar mellan det som har varit och det som ska bli - inte fungerar, och människor (och djur) kommer i kläm?
Laika! Först och främst har du min sympati
!
Jag vet att det inte är ovanligt, det du beskriver. Det är djupt tragiskt, särskilt för den som är utsatt, att behöva uppleva att människorna och Gud inte "bryr sig", inte räcker till. Att lagar och regler inte på något vis kan hjälpa till att skydda - utan bara bidrar till att sveket blir desto djupare.
Det ÄR ett problem, och mycket svårt att komma tillrätta med. Här hjälper nog inte lagarna i sig så mycket, eftersom problematiken ligger djupare än så!
En människa som känner sig värdelös inombords, bryr sig inte särskilt mycket om att vara rädd om andra. Kanske på ytan, men inte inombords, för när man inte vet hur man är rädd om sig själv, hur ska man då veta hur man ens
gör...
Det är en "generationernas gissel", och att bryta och kliva ut ur "kedjan" (i dubbla bemärkelser) är oerhört fruktansvärt svårt. Desto mer som kedjan i sig är osynlig. Det är bara "vikten" som är tung att bära, och som skapar vrede och trots. Och en väl inkapslad sorg.
Jag skriver inte om dig, jag skriver om människor som kör fulla, som slår sina barn, som missbrukar och "skiter i sig själv och andra".
Ingen ovanlighet i vårt samhälle, inte idag och inte tidigare.
Det
är en svår problematik, för "god vilja" räcker inte långt, det hjälper inte, att "vara snäll" - svaret blir ofta en smäll på käften.
För en människa som inte kan vara snäll mot sig själv (egostisk och snäll mot sig själv är inte alls samma sak!!!), kan inte heller ta emot det från andra. Han/hon förstår det inte, tror inte på det, inte inombords.
Och "lagar och regler" upplevs enbart som elaka inskränkningar i ens självständighet och integritet.
Så har denna tråd vävts ihop med den andra för en tid sen, den om människor i fängelser.
Vad är syftet med fängelserna?
Att göra sig av med obekväma människor?
Det ska man nog akta sig för, för innan man vet ordet av, är det en själv som är obekväm i ett sällskap...
Att skydda dem som inget ont har gjort?
Ja,
definitivt!
Att straffa försyndelser och verka avskräckande?
Ja, det tycker jag.
Men, jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg, att de flesta som hamnar i laglöshet och missbruk, är svikna av Gud, samhället och människorna redan som barn.
Ska vi fortsätta att svika?
Återigen en svår balansgång, mellan att skydda den som inget ont har gjort, och försöka lära en människa som omedvetet lärt sig svika sig själv i alla lägen, att "börja bry sig", om sig själv...
Världen och livet är inte svart eller vitt. Lösningar är det definitivt INTE!
Inte bra lösningar.
Det är en svår balansgång, där olika människor dessutom drar åt olika håll.
Och - för att göra det hela extra svårt - sanningar finns det gott om, äkta riktiga sanningar. "Sanningen" med stort S, finns inte.
Laika, igen.
CITAT
Vem är så naiv att dom tror på att bara för att det kommer en ny lag så ändras samhället av det?
Jag är så naiv.
CITAT
Sen så är det inte "extremfall" när jag snackar om rattfyllor, fortkörningar o avsaknad av bilbälten, det är vardagsmat.
Ja, tyvärr.
Men, om vi nu ska ta bilbälte som exempel, så var jag med innan det blev lag! För sådär trettio år sedan.
Då använde i stort sett INGEN bilbälte!!!
Skillnaden mot idag, är markant.
Jag vet också, att det finns ett stort antal människor som idag lever, tack vare bilbälteslagen!
Jag vet också, att denna bilbälteslag, har förändrat
attityden bland folk i gemen, till användningen.
För att ta mig själv som exempel, är jag övertygad om att jag inte skulle ha brytt mig att "lära mig" använda det, om det inte kommit en lag.
Idag går det av sig själv utan att jag tänker på det, och det känns dessutom tryggt!
CITAT
Polisen tar inte ens en bråkdel av alla dom som bryter mot trafiklagarna, dom kan inte finnas överallt heller, o det vet "svensson" om.
Ja, visst är det så.
CITAT
Det finns hur många lagbrytare som helst, men du o jag vet bara inte om det.
Åjo ... det vet nog de flesta om. Det går liksom inte att undgå veta...
Men ... "hur många som helst", är inte "alla" !
Det är inte ens "de flesta"!!!
Det är viktigt att veta skillnaden!
Sedan är det ju så, att det är de som "gör fel" som syns, i alla sammanhang är det ju så. Medan de som inte utmärker sig, inte heller märks.
Då är det lätt att få fel intryck av proportionerna.
Exempel: Invandrare är överrepresenterade i fängelserna. Liksom människor med olika NPF (Neuropsykiatriska funktionshinder, t.ex. ADHD, DAMP, aspgergers syndrom, osv.)
Det betyder ju inte, att ALLA invandrare sitter i fängelse, eller att ett NPF medför en framtid i fängelse! Inte ens att de flesta kommer att hamna där, om de tillhör dessa grupper.
Det betyder inte, att man kan "döma hunden efter håren"!
Det betyder inte, att de som inte sitter där trots att de tillhör "gruppen", är "sämre" människor!!!
Ett annat exempel, och nu tar jag bilbälteslagen igen.
Motståndarna till denna lag - för det fanns givetvis gott om motståndare även till denna lag - höll fram som argument, att det kunde vara farligt att sitta fast i en bilolycka, då det krävdes att man skulle kunna ta sig ut.
De hävdade att detta hände och hade hänt, och därför var det galenskap att tvinga på människor en sådan lag.
Så här med facit i handen, kan jag lugnt säga, att javisst, det HAR hänt! Men det är en försumbar siffra jämfört med alla dessa som blivit räddade av att ha haft bilbätet fastspänt!
Sådana argument kallas för "kil-argument". När man påvisar att det finns EN liten del som inte fungerar, och därmed påstår att INGET kan fungera.
En liten "kil" som man liksom slår in under en liten hörna av argumentationen, i syfte att välta hela lasset. Många gånger går det, tyvärr.
En stor sak med lagar, är att de faktiskt
på sikt förändrar
attityder i samhället!
Om vi tar det här med barnaga.
Det är inte lagen i sig, som minskar barnagan, utan
attityden som gör det!
Än en gång, om jag jämför med för femtio (fyrtio) år sen (jag är 53) så ingick det i vardagsuppfostran att få slå sina barn, utan att någon höjde på ögonbrynen.
Därmed säger jag inte att alla slog sina barn, men att det var fullt ut accepterat att göra det.
Inte heller visste någon
varför man inte slår, eller vad konksekvenserna blir, eller vilken oerhörd kränkning det är, och att det inte alls hjälper en människa (ett barn) att finna sin egen potential, den äkta respektfullheten inför sig själv och andra, och förmåga till flexibilitet.
Aga bidrar enbart till systemet att finna syndabockar. Och "syndabockar" löser inte problem.
Skulle du Laika, önska att lagen om barnaga upphörde, därför att den inte hjälpt dig och dina vänner (och fler med er)?
EN sak gör denna lag i alla fall för dig. Och det är att den ger dig RÄTT!
Den talar om RÄTTEN för dig, att inte ha behövt utstå detta. Det du var utsatt för, var FEL! Och det var INTE
ditt fel, inte på något vis.
Du förtjänade det inte!
I den bemärkelsen har du lagen bakom dig.
Nu har jag skrivit klart. Och - vis av tidigare skrivklåda i kombination med diskussionslusta - vill jag tala om att jag ÄLSKAR både att skriva och diskutera!!!
Jag har inte tagit illa upp!
Jag är varken sårad eller kränkt.
Jag är enbart på gott humör, och känner mig uppiggad av att fått "yttra mig"!
Stor kram till er alla som orkat igen denna svada. (undrar om det finns någon kvar ända hit ner på sidan...)
Katter och lagar!
01-09-2004, 12:51
