Respekt-, vad är det för er? Alternativ

[netaave]

Jag blev intervjuvad av en skolelev idag, och fick frågan "Vad är respekt för dig?"
Den frågan är lite klurig för respekt är så mycket, skulle vara kul att höra vad ni tycker.

[Ingo]

Men alltså...det här med att förtjäna respekt...hur ska man göra det?
"Respekt är inget man får, respekt ska man förtjäna." Det kan ju tolkas, om man tar det bokstavligt, som att man inte får nån respekt förrän man gör nåt som bevisar att man förtjänar den. Menar ni verkligen så?

Visst, även om jag har en grundinställning att alla människor förtjänar respekt, så köper jag att det finns saker som är svåra att se förbi...om vi pratar extrema företeelser som t ex pedofiler och nassar.
Jag antar att de som t ex ägnar sig åt att "omvända" nynazister måste kunna hitta, respektera och stödja personen bortom åsikterna för att kunna hjälpa dem in på nya banor. Så på det viset, så där idealiskt och "egentligen", har nog Maria rätt.
Men det är inte alla som klarar av att gå omkring och vara så toleranta mot allt och alla i vardagslag, och det är kanske tur det - social kontroll kallas det.

Men även om det är så, att det finns de som förtjänar respekt och de som inte gör det, så kan man hantera det på olika sätt.
Det ena är att anta att alla förtjänar respekt tills de bevisar motsatsen.
Det andra är att vänta med respekten tills de visat sig värdiga.
Jag föredrar den första varianten, tycker den är mer förenlig med att möta omvärlden på ett öppet och positivt sätt som blir berikande för mig själv.
Fast samtidigt har jag den här misstanken...är det inte bara ord? Ger mig sjutton på att det finns massor av folk som håller på den andra, mer pessimistiska varianten men som i praktiken är mycket öppnare och trevligare mot sina medmänniskor än jag...