CITAT (Copycat @ 06-09-2004, 14:16)
Mina tonårsbarn är uppfostrade att visa andra människor respekt, det har dom varit duktiga med också. men vad säger man till tonårssonen då han fått en massa psykiska smällar av andra, mest vuxna människor. Han anser nu att om inte vuxna visar respekt mot honom, varför ska han då visa dom respekt. Jag tycker att resonemanget är helt riktigt, men jag har ändå förbjudit honom att säga fula saker till vuxna. M.a.o. så tvingar jag ju honom ändå att visa en viss respekt för dom som är äldre än honom, det är en balansgång att vara tonårförälder. man vet aldrig när man råder dom rätt eller fel. I ärlighetens namn så skulle jag nog själv i samma situationer som han varit i, bett vederbörande farit så ända långt in åt helvete dom kunde komma. Men som vägledande mor, så kan jag ju inte råda honom till det (fast man haft god lust många gånger)

Nu vet jag inte var i tonåren ditt barn befinner sig , men där har du väl också en skyldighet som förälder att ingripa mot de vuxna som behandlar honom illa.
Jag hoppas du inte ber dem flyga och fara för det är ju bara destruktivt. Man måste ju hitta roten till det onda för att kunna få bort det, eller hur? Roten kan ju i ärlighetens namn finnas både hos dessa personer och hos din son.
Om din son mår dåligt och behandlas respektlöst, måste du ta tag i det, med eller mot hans vilja, men göra det på ett sånt sätt så att han inte känner sig utsatt.
Jag är också tonårsförälder i omgång två, och jag vet att det dom får med sig hemifrån inte alltid överensstämmer med hur dom beter sig i gänget ute. Därmed inte sagt att de är värstingar, men grupptrycket i den åldern kan vara svårt att tygla.