Ang ditt sista påstående; min mormor utvecklade demens under ca 5 år innan hon avled av andra orsaker. Hon var dock ganska gravt dement mot slutet.
Det värsta för HENNE var de första åren, då hon var medveten om att hon förändrades, medveten om sin glömska och förstod vart det var på väg. Sista åren var lättare för henne men sämre för de anhöriga, HON förstod inte hur "illa" det var, men för mamma var det fruktansvärt när hennes mor inte kände igen henne.... Gick så långt att det nästan kändes som en befrielse när hon fick blodförgiftning
Jag tror det är fruktansvärt för den som drabbas iaf under första tiden, och är inte alls säker på att det är bättre att vara dement än klar med en skröpplig kropp.
Redigerat av KRT: 08-01-2011, 15:23
Demens och vanlig glömska!
08-01-2011, 00:38
