Medlem
Antal inlägg: 611
Medlem sedan: 16-08-2005
Medlem nr: 6 380
Jag har följt Alzheimer och senil demens på nära håll, och det skrämmer vettet ur mig! De anhörigas sjukdom är säkert en korrekt beskrivning, men att (som många tror) den sjuke är lycklig i sin lilla värld är så fel! Som KRT skriver är det ofta en rätt lång period när man märker hur allt börjar "slira". Den perioden är oftast mycket ångestfylld! Längre fram "i glömskan" har jag fått se hur den sjuka t ex gång på gång varit tvungen att få beskedet att maken , som hon frågade efter, ju var död. Djup sorg - glömska - samma sorg när hon nästa gång frågade efter honom. Måtte, måtte man slippa det trots dåliga gener!
Medlem
Antal inlägg: 19 798
Medlem sedan: 30-09-2007
Medlem nr: 12 674
CITAT (caprifol @ 09-01-2011, 16:43)
Längre fram "i glömskan" har jag fått se hur den sjuka t ex gång på gång varit tvungen att få beskedet att maken , som hon frågade efter, ju var död. Djup sorg - glömska - samma sorg när hon nästa gång frågade efter honom.
Jag är helt emot att ljuga i vanliga fall, men i den situationen skulle tom jag tycka att det var bättre att ljuga. Maken kommer i morgon.
Demens och vanlig glömska!
08-01-2011, 00:38
Jag är helt emot att ljuga i vanliga fall, men i den situationen skulle tom jag tycka att det var bättre att ljuga. Maken kommer i morgon. 
