Han hoppade omkring i vår tall utanför köksfönstret där vi har fågelmatningen. Han var aldrig riktigt stilla så det var lite klurigt att få syn pån i kikaren för att bestämma vem han va, men jag är 99% säker. Grön på ryggen och ett fint gult band rakt bakåt över huvudet.
Han stannade där i åtminstone fem minuter innan han fösvann, troligen skrämd av stimmet med gråsiskor som attackerade fröna på backen.
--------------------
Det är aldrig försent att starta ÄNNU ett projekt!
|