Oftast ligger felet så att man kommer inte åt det så lätt. Nu talar jag om det som sker hemma för barnet har blivit skändad, tar skulden på sig och sen alla hotelser om barnet nämner det till någon.
I de fallen där den ena föräldren är klog nog att inte axepterar det, kommer på det osv. Men i många fall vet den andra partnern om det och "blundar" av olika orsaker att det händer, då är ju barnet nästan chanslös för att våga be om hjälp. De kanske tror att de själva råkar illa ut, eller barnet skyddar sina föräldrar, mest innan tonåren. Jag är så enorm glad att detta tas på allvar, inget barn ska gå igenom detta helvete. Instinkten, att vara sina föräldrar till lags kan hålla barnet tyst om det. .....Fuchsian....
|