Bassam, du och Jan föreslog olika beskärningar.
I övrigt så sker vätsketransport upp till grenverket också i de yngsta årsringarna, medan det endast är i den tunna sildelen som transport också sker ned till rotsystemet. Därför kan grenar och hela träd som fått skadad bark och sildel + kambium (tillväxtskisktet under sildelen) leva ett tag också med skadan.
Det är riktigt att näringstransport inte sker lika väl i en skadad gren förstås. Men det du sällan tar med i beräkningarna i dina råd Bassam, är att också ett beskärningssnitt är en skada, en öppning. Min allt mer bestämda uppfattning ju mer jag lär och beskär är att beskärning är det sista man tar till, när man måste. Snitten är öppningar som ligger nära de delar man vill behålla och även med ett gott snitt utanför grenkrage eller med hänsyn till grenbarkås (går att slå upp och få bilder av) gäller att rötsvampar riskerar att äta upp det man vill behålla innan övervallning hinner ske.
Det här var fråga om plommon, och jag vet ju inte hur grova snitten skulle bli om man tog bort de skadade grenarna, men generellt gäller JAS (sensommarbeskärning) för plommon. Mitt råd är att låta trädet avgöra själv hur länge det har nytta av de skadade grenarna, och i juli-augusti kommer du att se om de har en chans att övervalla eller om det bästa är att skära bort dem.
Alla träd som man ökar tillväxten på genom att jordförbättra får också snabbare övervallning. Det är mycket mer med spaden vi ska jobba med träd än med såg och sekatör!
När du skriver att jordluckring och jordförbättring med vattning inte hjälper Bassam, då hoppas jag faktiskt att ingen tror dig. Vi skulle kunna ha långt friskare och mer långlivade träd i våra närmiljöer om vi fattade att det är med marken vi ska jobba. Visa mig en enda studie som pekar på annat!
--------------------
|