Favoritmusik kan vara så mycket.
Musik som man kommer ihåg från barn och tonårstiden har ju sin speciella klang. ( 50 - 60 tal) Jag kan t.o.m. känna dofter när jag hör vissa låtar från den tiden .
När mina döttrar var i tonåren (80 -90 tal) vibrerade huset av deras musik.
Nästan allt av deras favoritmusik känns som min egen.
Men jag kan gärna lyssna på en klassisk skiva nån gång emellanåt också.
Det jag inte gillar är lättare att säga:
Rapp.....skitsnack till musik.
Programmusik (tror jag att det heter ).....när en symfoniorkester går på instrumenten som om de vore deras fiender
Typ Yngve Malmström som plågar gitarrer till bristningsgränsen
En viss allergi har jag också utvecklat mot David Bowie
Men smaken är ju som baken.........delad.