För tjugo år sen eller så kände jag en tjej som hade fått diagnosen kroniskt trötthetssyndrom. Tyvärr har jag inte kontakt med henne längre, men jag vet hur det var då. Det var, som någon skrev om fibromyalgi, en sån sjukdom som de flesta inte ville tro på och det var nog inte lätt att hitta en läkare som förstod sig på den. Redan på den tiden kunde man tydligen få problem med FK som ville tvinga fram en massa arbetsträning, utredningar mm, men hon orkade ju inte och arbetsgivaren var inte särskilt positiv utan tyckte hon skulle säga upp sig! Jag tror hon jobbade 2tim 2ggr i veckan på prov, men efter en sån dag kunde hon knappt ta sig ur sängen dan därpå. I hennes fall slutade det just med att hon sade upp sig för att slippa strida mot myndigheterna och familjen hade det ekonomiskt gott ställt så det gick bra i hennes fall. Sen flyttade hon och vi tappade kontakten. Det jag minns att jag hörde om sjukdomen var att den drabbade i första hand folk som varit väldigt energiska och positiva och det stämde väl in på henne. Jag upplevde henne inte som apatisk utan hon var en trevlig glad tjej, men med en tuff vardag.
|